Fest med Bladen Brinner

Vilken trevlig kväll jag hade i torsdags! Klädde upp mig i min senaste klänning från Nelly och satte upp håret för omväxlings skull för att mingla runt på Dieselverkstadens bibliotek i Sickla när Bladen Brinner firade ännu en lyckad Kickstarter. Det var boksamtal, quiz (jag kunde svaret på två av frågorna! Yay!), godis och vin (eller alkoholfritt.) Lisa Bjärbo och Johanna Lindbäck gjorde ett fenomenalt jobb även denna gång!

Jag drack något glas eller två för mycket – vilket resulterade i lite väl många suddiga bilder från kvällen – men jag hade verkligen trevligt och vågade mig på att prata med många jag inte kände sedan tidigare. Inte illa för en person som lidit av social fobi i flera år och som inte har några inbyggda social skills tack vare min aspergerhjärna.

Linn Gottfridsson pratade om sin nya Myran-bok medan Agnes Lindström pratade om sin bok Hata Gustavsberg som bara tog en månad att skriva! Och här har jag gått i flera år utan att skriva en enda sida på en bok… Det är lätt att få prestationsångest över detta…

Åsa Lind berättade om sin bok Här är vi som är illustrerad av Ingrid Godon.

Johanna Olsson berättade om sin bok Glömskan, som är lite i samma stil som boken jag filat på i många år nu. Tror ni att jag kan skriva klart den under NaNoWriMo? Bryr mig inte så mycket om den skulle bli utgiven eller ej, vill bara skriva ner min berättelse i sin helhet.

Svenska Barnboksakademin med Mårten Sandén och Per Gustavsson i spetsen, kuppade med att dela ut ett Gillar-diplom till Bladen Brinner. Grattis!

Jag passade på att ta en bild med mina favorit-Johannor; Johanna Lindbäck och (Sincerely) Johanna Lundin, något jag aldrig gör annars. Trots att det är så roligt att ha så här i efterhand! Målet med kvällen var att mingla runt med så många jag bara kunde och jag är verkligen nöjd – för jag stod och pratade med andra bokälskare ända till det var dags att stänga!

Några av de jag pratade med under kvällen var: Nina De Geer (Debutera eller dö), Emily Ringborg, Johanna (Barnens boktips), Ann-Sofie Lindholm (Breakfast Book Club), Annakarin Täng (Läsande barn), Loveina, Lilian, Sofia och Boel. Jag tog bilder på så många namnlappar jag kunde, så att jag skulle komma ihåg er 😉 Skriv gärna en kommentar om jag missat ett namn eller länk till er sida/sociala medier.

Tack för en supertrevlig kväll och jag hoppas att vi ses igen framöver! Nu ska jag lyssna ikapp de senaste avsnitten av podcasten!

30 oktober, 2017

Bokfrukost hos Rabén & Sjögren

171027-01

I torsdags så var det dags för en barnboksfrukost hos Rabén & Sjögren igen. Alltid lika mysigt och trevligt att få träffa andra bokbloggare och lyssna på när författarna berättar om sina böcker. Jag ska se om jag kan få Norra Latin som recensionsexemplar, men det var flera böcker som jag fick upp ögonen för under frukosten.

171027-02

Framförallt Övergångarna och Risulven, Risulven. Speciellt den sistnämnda då det är kul att läsa fler böcker av författare som bor i nästan samma område som min pojkvän (han bor i Eriksberg vilket ligger aningen norr om Gottsunda.)

Vi fick med oss Jujjas Hjördis hem och jag läste igenom den på vägen hem. Jag recenserar inte böcker för barn under 10 år, så lite trist att man inte kan få böcker baserat på vad man skriver om/bloggar om på frukosten (fint att man får något alls förstås!), men Hjördis var en trivsam och gullig liten bok, även om jag som vuxen tyckte att den slutade lite väl abrupt.

171027-03

Övergångarna av Andreas Kundler och Lisa Linder (9-12)
Första delen i Landet Verdisia.

Antons morfar har precis dött i en bilolycka, och på begravningen dyker en främmande man upp. Han säger att han och morfar var arbetskamrater för länge sen, men stämmer det? Ingen verkar känna honom.

Några dagar senare får Anton ett mystiskt brev. Brevskrivaren vill träffa honom, hen har något viktigt att berätta. Vem var morfar egentligen? Vad var han inblandad i? Och var hans död verkligen en olycka? Hemligheten visar sig vara större och hemskare än Anton hade kunnat föreställa sig. Den innefattar vålnader, hemliga agenter och en tunnel som leder någon helt annanstans.

Risulven, Risulven av Nina Ivarsson (9-12)
Det är Risulvens fel. Allt är Risulvens fel.

Jag slutar inte springa när jag kommer fram till motorvägen. Jag bara klättrar över räcket och springer rakt ut mellan två bilar. Jag känner fartvinden från dem, och en av dem tutar högt och länge. Men jag är redan i skogen på andra sidan. Risulven brukar vara den som gör så, jag brukar ropa till henne att akta sig. Men jag är ensam nu.

171027-04

Här kommer Färjan av Jonas Burman & Arne Norlin (3-6)
Nu är Halvan överstyrman på färjan Oceania. Fartyget är gigantiskt och det händer massor av saker på de tolv däcken. Ibland tänker Halvan att färjan är som en liten flytande stad. Här kan tretusen passagerare bo, shoppa, äta och även roa sig.När Halvan går runt och kontrollerar så att allt står väl till på färjan får han höra att en hund springer lös. Hunden är nyfiken på allt som händer ombord och det krävs en del list för att fånga in den.

Nästa dag har någon ramlat i trappan och brutit armen. En ambulanshelikopter landar därför på helikopterplattan längst upp. Vilken tur att Halvan är på plats: han klarar det mesta både till sjöss och på land!

Pojken från längesen av Kerstin Lundberg Hahn (9-12)Det var knäpptyst. Jag backade ett steg och drog till mig kudden. Gångjärnen gnällde och sedan såg jag handen som tryckte upp dörren. En smal, genomskinlig hand var det, som satt på en smal genomskinlig arm, som satt på en smal, nästan genomskinlig pojke.

När Tove möter den mystiske, halvt genomskinlige pojken är det början på en omtumlande resa genom tid och rum. Hennes tillvaro vänds upp och ner när han visar henne sin hemlighet.

171027-05

Norra Latin av Sara Bergmark Elfgren (Unga vuxna)

Tamar drömmer om att bli skådespelare. Clea är uppvuxen på teatern och filminspelningar. En regnig augustidag börjar de teaterprogrammet på Norra Latin i Stockholm. De går i samma klass, men lever olika liv. Tamar har lämnat både familj och vänner och flyttat till en ny stad. Clea har bott i Stockholm hela sitt liv och har en självklar position på skolan.

Men den anrika byggnaden döljer många hemligheter. En tragedi som sägs ha inträffat i aulan när skolan var pojkläroverk, har förvandlats till en vandringssägen. Vad är sanning och vad är myt? Och vad väntar i skuggorna på Norra Latin?

Hjördis av Jujja Wieslander (6-9)

Plötsligt blåste det till runt våra huvuden. En kall flaxande vindpust.
Hjälp, vad var det? skrek jag.
Monkan grep hårt tag i Lenas arm.
Ihhh, ett spöke!

Att Solgatan 1 är det bästa stället i hela världen, det hör man nästan på namnet. Där bor Hjördis med sin syster, sina föräldrar, katterna Mick och Prick och sin farmor ibland. I tolv kapitel skildras vänskap, lek och vardag, precis så rysligt, roligt och spännande som det kan vara. Det handlar om bästisar, hemliga klubbar och kärleken till en katt. Roliga lekar och mystiska sagotanter.

Tack för en fin start på morgonen!

28 oktober, 2017

Höstläsning

En enkät som jag hittade inne hos C.R.M. Nilsson blir trevligt att svara på nu i helgen 🙂

1. Brukar du läsa mer eller mindre, eller som vanligt på hösten?

Jag läser oftast mer på hösten då det är en speciell känsla att tända en massa ljus, krypa upp i soffan eller sängen (äger fortfarande ingen läsfåtölj!) med en kopp te (försöker dra ner på kaffet) och en spännande bok.

2. Läser du samma typ(er) av böcker som under övriga delar av året, eller läser du något speciellt på hösten?

På hösten så blir det nog lite extra romance, men framförallt böcker som har jultema nu inför julsäsongen. Det är samma sak med filmerna jag tittar på, det blir mest romance, kostymdraman och julfilmer på hösten/vintern.

3. Beskriv den ultimata höstläsningsplatsen.

Som jag skrev tidigare så är det trevligt i soffan eller sängen, men den ultimata höstläsningsplatsen är ändå i badkaret. Det är där jag läser mest och är man frusen av sig så kan man bara fylla på med varmvattnet om det börjar bli kallt. De flesta lägenheter har ganska dålig uppvärmning och då är badet skönaste platsen för att läsa!

4. Berätta om en bra bok som utspelar sig på hösten!

En av mina favoritböcker Den hemliga trädgården utspelar sig till viss del på hösten. Både boken av Frances Hodgson Burnett och filmen från 1993 är något man borde läsa och se nu i höst!

5. Vilken bok ser du mest fram mot i höst?

Blackmoore av Julianne Donaldsson, då det är min absoluta favoritgenre. Romance på 1800-talet var grejer det, eller åtminstone den här fiktiva romantiken 🙂

14 oktober, 2017

Mistelbarn

Mistelbarn av Cecilie Östby

Erikes mamma Molly flyttar till ett demensboende och börjar plötsligt minnas saker hon aldrig tidigare pratat om…

Erikes mamma Molly flyttar till ett demensboende och börjar plötsligt minnas saker hon aldrig tidigare pratat om; minnen från den familj hon separerades ifrån när den nazistiska ockupationsmakten brände och skövlade i Nordnorge.

När Erike överlever en dramatisk ambulansfärd då hon är övertygad om att dö – bestämmer hon sig för att själv göra en 630 mil lång resa i Mollys fotspår, upp till nordligaste Norge för att ta reda på vad som egentligen hände när Molly adopterades bort.

Under resan börjar Erike ana att hennes egna trassliga relationer kan ha sin grund i upptrampade mönster som ärvts från generation till generation. Genom att följa spåren av mistlar får hon ledtrådar till hur hon ska kunna bryta med det destruktiva och äntligen börja leva…

Det här var en kort, men väldigt läsvärd bok som jag tyckte om! Cecilie har själv sålt in boken och jag tyckte att den lät väldigt intressant med tanke på mitt tidigare arbete med att digitalisera kyrkböcker för att förenkla släktforskningen. Det är en fin bok, men jag tycker personligen att baksidan hade varit ett finare omslag då framsidan inte reflekterar boken innehåll lika bra.

Jag tyckte hur som haver att boken förmedlade Erikes inre resa på ett väldigt intressant sätt även om jag tyckte att slutet var lite för abrupt och jag undrar om det blev så som Erike ville eller ej. Det är så svårt med relationer och inte minst familjerelationer, speciellt om minnet inte är som det brukade. Väldigt välskriven bok som jag varmt kan rekommendera.

Tack Cecilie för det fina recensionsexemplaret!

13 oktober, 2017

Kungens fånge

170918-10

Kungens fånge av Victoria Aveyard

I tredje delen av Victoria Aveyards Röd drottning-serie prövas lojaliteter på alla sidor.

Mare Barrow är fånge, maktlös utan sin blixtförmåga, hemsökt av de förödande misstag hon begått. Hon lever på nåder av den förrädiske unge man som hon en gång älskade, Maven Calore. Numera är han kung, och han fortsätter att väva sin döda mors nät för att behålla kontrollen över sitt rike – och över sin fånge. Samtidigt fortsätter Mares gäng av blandblodiga och röda att organisera sig, träna och expandera. De förbereder sig för krig. Och Cal, prinsen som befinner sig i exil och har sitt eget romantiska intresse av Mare, är beredd att göra allt för att få henne tillbaka. När blod ställs mot blod, förmåga mot förmåga, finns det kanske inte någon kvar som kan släcka elden – och Norta, så som Mare känner det, riskerar att förtäras…

Just den här bokserien har jag inte alls varit lika förtjust i som andra i samma genre, mycket på grund av de ganska så lama huvudpersonerna. Det krävs lite mer än att man kan kontrollera elektricitet och skjuta blixtar för att vara intressant…

Men i den här boken så börjar jag äntligen att tycka om Mare. Hon blir så mycket större i min bok när hon tar för sig och inte behöver gömma sig hela tiden. Det andra största minuset är kärleksintresset Cal, som trots att han bokstavligt talat är het, är väldigt tråkig. Så fruktansvärt tråkig att jag inte förstår vad Mare ska ha varken honom eller hans lillebror till.

Allt detta drar ner mitt intresse totalt, men jag gillar hur den här boken var skriven. Här händer det äntligen lite grejer och jag hoppas verkligen att det kommer en fjärde bok snart så att vi får se hur det här ska sluta!

13 oktober, 2017

Orkidépojken

Orkidépojken Bokbesatt

Orkidépojken av Helena Dahlgren

SKOGENS MÖRKA GRAVITATION: ALLT PEKAR DITÅT, KÄNNER NI DET OCKSÅ?

När bästisarna Hanna och Zeb tar studenten är det meningen att LIVET ska börja. Det är nu de ska lämna urtrista förorten Tyresö och bege sig ut i världen. London väntar. Men först en sista hemmasommar som går åt till att jobba på kyrkogården, festa på stans gayklubbar, ströglo på den gamla tv-serien Twin Peaks och läsa Orkidépojkens märkliga blogg. Så länge någon kan minnas har det viskats om en närvaro ute i Tyresös skogar. Varken Hanna eller Zeb har lagt någon särskild vikt vid det. Förrän de plötsligt blir tvungna För konstiga saker sker: först försvinner en hund, och därefter en före detta skolkamrat. Lina, ortens drottning. Hon som alla vill känna men ingen känner, inte på riktigt.
Sen går det mesta åt helvete.

Det är lika bra att säga det redan nu, men jag tål inte David Lynch och allt han skapat. Twin Peaks inkluderad. Och då har jag verkligen försökt genom att se allt, fast jag hoppade över Eraserhead efter att min pojkvän sagt att det var bland det värsta han sett. Men i Orkidépojken så tycker jag att Helena har tagit det lilla som jag faktiskt tyckte om med Twin Peaks och gjort en egen berättelse som jag tyckte var riktigt bra!

Jag fullkomligt älskar alla popkulturella referenser som jag är glad att jag faktiskt fattar! Och även fast jag inte riktigt hade ett vanligt tonårsliv, då jag satt instängd likt Orkidépojken och läste högstadiet och en del av gymnasiet på distans på grund av min sociala fobi, så känns det så äkta med tonårsångesten som verkligen påverkar min som läsare.

Jag fick lite vibbar av underbara Life is Strange, som är ett spel där man – förutom att man kan spola tillbaka tiden – bland annat får lösa mysteriet med en försvunnen tjej. Precis som med det spelet och de allra flesta mysterier så står det mycket mellan raderna, nästan så att man blir överväldigad. Det är inte en läskig bok, men det finns en obehaglig stämning alltigenom boken. Som om det finns något större mörker i kulisserna som hotar att när som helst sluka allt och alla. Det är tur att den utspelar sig i Tyresö för där har jag aldrig varit och kommer aldrig att sätta mig fot där efter att ha läst Orkidépojken!