Bokrecensioner

Inläggen innehåller reklam genom annonslänkar för Bokus.

Den vita katten

Den vita katten av Holly Black

Tänk om dina drömmar plötsligt kändes mer verkliga än dina minnen?

Cassel Sharpe kommer från en släkt som i århundraden kunnat manipulera känslor, minnen, lycka och död – de är berörare. Beröring är olagligt, vilket gör dem alla till brottslingar. Men Cassel, som är den yngste sonen till en känsloberörare, har inte den förmågan. Hans mörka hemlighet är av en annan sort – för tre år sedan dödade han sin bästa vän Lila.


Cassel har sedan dess omsorgsfullt upprätthållit en så gott som normal identitet, eftersom allt han vill är att förtränga de oerhörda skuldkänslor han bär på. Han försöker också undvika sin familj, som han vet samarbetar med maffian. Men när hans skrämmande mardrömmar om en vit katt sammanfaller med hans två bröders hotfulla beteende, så känner han instinktivt att något är mycket fel, och fasaden rämnar. Bit för bit börjar Cassel pussla ihop trassliga minnesfragment, och med det uppdagas en konspiration långt mer komplicerad och farlig än han kunnat ana.

Det var lite annorlunda att läsa från en killes perspektiv, speciellt när författaren är kvinna så händer det ibland att killen låter som en tjej. Det var inte så i detta fall – bortsett från att jag inte tror att killar tänker på riktigt samma sätt.

Jag gillar att Cassel ljuger och lurar folk för att uppnå sina mål. Det gör läsningen mer spännande att få följa en halvond karaktär – lite som om man hade fått följa Draco Malfoy istället för Harry Potter. Fast på grund av detta så fastnade jag aldrig för Cassel, man känner inte för honom på samma sätt som om han hade varit en tjej.

Magisystemet i boken är intressant och jag ville hela tiden veta mer. Det var för lite info om dess utsträckning men jag tyckte om att det inte blev likt Dragon Ball att man kan ha obegränsat med kraft och bara bli bättre och bättre utan gräns.

Det var en seg bok som inte fångade mig riktigt. Synd för jag gillar Holly Blacks tidigare böcker. Hon borde kanske ha hållit sig till en kvinnlig huvudperson…

Recensionsex från B Wahlströms.

Mirakel

Mirakel av Renate Nedregård

En bok om drömmar, kändisskap och popstjärnelivets baksidor

Rakel är 17 år och sjunger i kyrkans ungdomskör. På en repetition blir hon headhuntad till Idol-uttagningen. Mot alla odds går hon vidare trots stenhård konkurrens. Men vill hon ens vara med om att bli idol?

Jag fick hem denna bok via Booked.nu inslagen i ett sött litet paket, med vita snören runt. Hade turen att bli en av de 50 första som anmälde mig till att få hem och läsa boken.  Om ni undrar vad Booked är så finns här lite information. Jag har aldrig riktigt tyckt om konceptet Idol men den här boken verkade intressant så jag trodde att jag skulle få en ny inblick i hur det är för en idoldeltagare. Tråkigt nog så tyckte jag att boken var lite för seg för min smak och karaktärerna intresserade mig inte för fem öre. Jag kände mig inte samhörig med Rakel och det blev för ytligt med kändisskapet och idol-konceptet. Har aldrig varit intresserad av körande och det är jag fortfarande inte efter att ha läst den här boken. Jag brukar tycka om ungdomsböcker men den här var inget för mig.

Recensionsex från Booked.nu.

Den nakne ambassadören

Den nakne ambassadören av Magnus Zaar

Första delen i serien om den unga diplomaten Clara Fabre

När den svenske ambassadören i Östkongo oväntat försvinner, beslutar sig ledningen för det svenska Utrikesdepartementet, bränt av flertalet politiska skandaler, att skicka ner den unga, egensinniga och rättframma diplomaten Clara Fabre. UD klarar inte av fler braskande löpsedlar och kvällstidningsdrev och Claras uppdrag är att täcka upp för något som ser ut att kunna bli en besvärande situation. Clara, ensamstående mamma till tvååriga Bianca, måste åka iväg och tar med sig dottern. I Afrika hittar hon så småningom ambassadören – död. UD tystar ner saken, men Clara förstår att det är någonting som inte stämmer. Då händer det slag i slag: ett inbrott, en uppdykande kongolesisk minister, en polis som visar sig inte existera, ett möte med Claras afrikanska väninna Miss Masindi, som har råkat väldigt illa ut. Clara vet inte längre vem som är vän och vem som är fiende.

Det är alltid underbart att bli överraskad av en bok och det blev jag helt klart av Magnus Zaars debutbok. Träffade Magnus på bokeventet som Skugge&Co anordnade och jag tyckte till en början att det inte lät så spännande med ambassadörer i det påhittade landet Östkongo, men oj så fel jag hade. Karaktären Clara är en frisk fläkt jämfört med de äldre män eller gifta kvinnor som dominerar den här genren. Boken började en aning segt med en hel del snack om UD och internationella konflikter men den byggde upp handlingen ganska bra och när man väl lärt känna karaktärerna så ville man precis som Clara veta mer om vad som pågår.  Jag kan tänka mig att Den nakne ambassadören kan bli en bra film eller tv-serie med tanke på alla spännande scener i boken. Det blev streckläsning för min del och jag ser fram emot kommande böcker från Zaar om Clara Fabre.

Recensionsex från Telegram förlag.

Novellix: Tre noveller

Nödvärn av Ferdinand von Schirach

Snabb kick av spänning

Han satt kvar, orörlig, blicken sänkt. Beck och Lenzberger tog det som en provokation. Beck borrade in pekfingret i mannens bröst. “Åh, här är det visst någon som inte vill svara”, sa han och gav mannen en örfil. Glasögonen hamnade snett, mannen rättade inte till dem. Eftersom han fortfarande inte rörde sig drog Beck upp en kniv ur kängan. Han viftade med den framför mannens ansikte.

Jag förstår nu varför de inte är samlade. Novellerna är del utav olika novellsamlingar och de kommer förmodligen ut på detta vis för att göra reklam för respektive samling. Bra sätt att göra det på, blev genast sugen på att läsa mer av Ferdinand, men borde inte dessa separata små noveller varit gratis om det är reklam? Gratis är gott och för mig har alltid gratis inneburit att jag blivit sugen på att köpa mer av samma vara.

Nödvärn är den enda novellen av de fyra som jag verkligen tycker om. Den har en början, en mitt och ett slut. Inget förvirrande. Bra språk och intressanta karaktärer som man får veta lite om. Trots att personen historien kretsar kring är namnlös så slipper man den namn- och könlöse huvudpersonen som vagt berättar en kryptisk historia full med prosa som gränsar till poesi. Nej, här får vi fakta, substans. En spännande upplösning och ett mysterium.

Abu Telfan av Felicitas Hoppe

Förlorarens berättelse

Det står helt klart att det inte kommer att bli något av den här pojken, son till en mor som vrider sina händer och glömde bort att bjuda in den trettonde fen, som till straff beslutsamt förbannar pojken. Men ska jag ställa mig på hans sida bara för att en mor gråter för hans skull och för att han inte kan bli som sin far och för att han liksom jag inte förstår sig på bokhålleri?

Jag kunde inte hjälpa att sitta och gäspa under tiden jag läste den här novellen. Det fanns en historia jag fann intressant i det hela men jag tycker att den gick förlorad i strömmen av ord som kastades emot mig. Jag blev tillfälligt ordblind och uttråkad. Det var nästan så att jag inte skulle orka mig igenom de 30 sidorna. Jag var inte speciellt road av varken språk eller prosa.

Krig eller fred av Silke Scheuermann

Kärlek och lust i otakt

Nej, säger han, jag har nämligen blivit kär i en annan. När jag hör detta hoppar mitt hjärta över ett slag, kanske till och med flera, jag vet inte. Samtidigt smattrar det i huvudet, det är otroligt, jag skulle vilja klamra mig fast vid honom, kyssa honom, ligga med honom igen, i natt kommer han att stanna. Jag också, säger jag med grötig röst, och då tittar han underligt på mig och säger, jaså.

Den här novellen handlar dels om ett ämne jag tycker om, sex eller lust. Fast det är ju bara det att inslagen av sex och Krig och Fred var det enda som eggade mig i denna novell. Det var utsvävningar  än hit än dit. Huvudpersonen är enerverande. Jag har hört att det där förut. Kanske har jag tänkt det själv?

Novellix: Den skänkta timmen

Skaffade de tre tyska novellix-häftena härom dagen för att få i mig något tyskt innan mässan. Ska läsa klart de tre resterande idag.

Den skänkta timmen av Juli Zeh

Vad händer när klockorna ställs tillbaka?

Det finns åtminstone en fördel med att han är här. Jag vill inte behöva tillbringa den återbetalade tiden ensam, denna enda timme som inte riktigt tillhör någon och som är friare än alla andra årets timmar. “Jag var nervös”, säger han. “Nervös på ett sätt som jag sällan varit.” Förhoppningsvis lyckas jag med mitt leende, trots att munnen är nedsmetad med läppstift. Alla intelligenta män har erektionsproblem.

Vet någon varför de har valt att ge ut de här novellerna i separata små volymer? Hade det inte varit bättre att slå ihop de fyra och göra en novellsamling? Jag hade föredragit en lite tjockare bok. Men sån är jag.

Jag gillar historien i Den skänkta timmen. Eller själva upptakten till den historia som jag kände mig lurad på efter att ha avslutat novellen. Missade jag något? Eller tog helt enkelt den extra timme man fått slut mitt i när det var som mest spännande? Vissa noveller passar bättre som långa och förklarande romaner och ibland är det tvärtom. Jag föredrar direkta noveller där man slipper spekulera om vad den egentligen handlade om.

Camilla har skrivit en bra beskrivning av novellen och jag instämmer i det hon tyckte om den.

Angelologi – Änglarnas tecken

Angelologi – Änglarnas tecken av Danielle Trussoni

Gör för änglar vad Meyer gjorde för vampyrer!

Syster Evangeline har bott bland nunnorna i ett kloster strax utanför New York sedan hon var tolv år. En dag när hon utför sina sysslor i klostrets bibliotek får hon ett brev som kommer att förändra hennes liv.
Brevet är från en man som vill veta mer om en brevväxling från 1940-talet mellan den dåvarande abbedissan på klostret och den berömda Abigail Rockefeller. Evangeline börjar undersöka breven och upptäcker något ofattbart. I över tusen år har det pågått ett krig mellan ett samfund av angelologer (personer som forskar om änglar) och ättlingarna till fallna änglar som en gång i tiden fått barn med människorna.

Dessa halvänglar är grymma varelser som lever mitt ibland oss. Evangeline inser att hennes föräldrar varit en del av motståndsrörelsen mot dem och att det nu är hennes tur att fortsätta kampen för mänskligheten.
Samtidigt omringas klostret av ett stort antal hotfulla bevingade varelser. Kan Evangeline undkomma dem och med hjälp av de ledtrådar som döljs i breven hitta det föremål som kan avgöra striden?

Angelologi sas vara en blandning av Da Vinci-Koden och Twilight vilket lät lovande. Men jag insåg ganska snabbt att den här boken är långt ifrån Da Vinci-Kodens kodknäckande i högt tempo och Twilights ungdomsromans.

Ungefär i mitten av boken sitter en av de äldsta nunnorna inne i sin cell och tänker tillbaka på en expedition som hon var med om i mitten av 40-talet. Skönt att slippa klostret och att få lite omväxling. Problemet med boken är att den inte känns trovärdig för fem öre. Det är kristet och krystat. Långsamt och tråkigt blir det mot slutet även om den då börjar få lite fart. Too little too late.

Recensionsex från Damm förlag.