Under Feelgoodfestivalen, som i år är online, så har Adlibris riktigt bra priser på några av de medverkandes böcker.
Inläggen innehåller reklam genom annonslänkar för Bokus.
Selma är inte nöjd med speciellt mycket i sin pensionärstillvaro i Motala. Ingenting alls, för att vara exakt. Hennes få vänner har dött i cancer och annan jävelskap, och hon önskar allt oftare att hennes trista karl ska gå samma väg till mötes. För att behålla någon form av livslust och uppleva spänning i livet rör hon sig lite utanför lagen.
I Borensberg två mil därifrån saknar Eva-Lisa sitt sociala nätverk. Hon lämnade Stockholm för kärlekens skull, men mannen i fråga har nu lämnat henne för grannens artonåriga dotter. Kvar blev hon med deras tolvåriga son, skammen, huslånet och ett underbetalt jobb på Motala Lasarett.
När Selma tvingas åka in till sjukhuset med akuta magsmärtor möts de två kvinnorna. En trevande vänskap växer fram och efter det blir ingenting någonsin sig likt igen.
I den här boken så slog Josefine huvudet rätt på spiken! Jag fullkomligt älskade Selma och hennes gubbe Fridolf! Varför kan inte fler gubbar och gummor vara som de två? Minus ätstörningen då kanske, sånt är aldrig kul att behöva handskas med, men då jag själv har tampats med en ätstörning* så kan jag relatera till Selma på ett sätt – även om vi inte har samma problematik. Kärleken till friterad potatis av specificerad sort står över det mesta dock!
Det känns för övrigt som om jag numera har en förkärlek till pensionärer som är unga i sinnet fast ändå envist bittra. Det blir bara så roligt när Selma ger sig ut på okänd mark och försöker testa nya saker – och mat hon finner oätlig. Det tar ett tag att komma henne nära, men när man väl gör det, så vill åtminstone jag ha henne som bästa kompis. Det är så bra att Josefine skriver om ätstörningar och det är viktigt att lyfta fram att ätstörningar kan drabba vem som helst och att det inte ser likadant ut för alla, vissa håller det hemligt hela livet.
Sen har vi Eva-Lisa som Selma blir bekant med och som vi också får följa som bokens andra huvudperson. Hon är en lite mer lättsam karaktär som motvikt till den selektiva Selma. Avskyn för Eva-Lisas ex gör verkligen att jag känner för henne och sonen, men jag undrar lite hur hon kunde fastnat för den skitstöveln från första början! Som vanligt så hoppades jag att han skulle råka ut för en välförtjänt olycka. Kanske fastna med någon viktig kroppsdel i en mangel… Tanter tycker väl om att mangla? Utöver mina mordiska tankar så tycker jag att Eva-Lisas kärlekshistoria är fin och en bra kontrast till Selmas äktenskap, som också får sig ett uppsving under resans gång. Måste även nämna att jag inte hade någon koll alls på Motala. Det närmaste jag kommit är nog min storebrors hus då han bor i Svärtinge utanför Norrköping. Så kul att vidga sina vyer!
Slutligen så måste jag säga att Josefine skriver så otroligt bra och träffsäkert. Hon är minst lika underhållande i textform som hon är härlig som person. Det här är en bok som jag skulle kunna läsa flera gånger om. Toppbetyg till både bok och författare!
Tack så hemskt mycket för recensionsexemplaret Lind & Co!
* Om någon är nyfiken på min ätstörning, så var det en form av hetsätande kopplat till att jag – vilket är väldokumenterat i mina läkarjournaler – aldrig haft mättnadskänslor. Jag kunde äta tills jag mådde illa utan att känna mig mätt, och var konstant hungrig. Jag har fått bukt med det största problemet genom en magsäcksoperation, men det psykologiska bakom kommer nog aldrig att försvinna. Suget är inte något som försvinner även om jag inte längre känner av hungern.
Boken finns hos: Bokus
I Happy fat berättar komikern Sofie Hagen hur hon gjorde sig av med alla fettfobiska influenser i sitt liv och började acceptera sig själv i en värld där fördomar mot och diskriminering av feta personer är mer regel än undantag. Från skam till kärlek, från trånga flygplanssäten till att fastna på offentliga toaletter, från kläder som aldrig passar till kränkande kommentarer och känslan av att aldrig duga eller passa in. Här ger hon läsaren praktiska tips och delar med sig av visdom från andra människor som hon mött på vägen. Happy fat är både en utlämnande självbiografi och ett debattinlägg en humoristisk, arg och brinnande beskrivning av hur man tar plats i en värld som vill krympa en.
Med exklusivt förord av Stina Wollter.
Det här är en väldigt viktig bok som man bör läsa oavsett vad man har för kropp eller vad man har för förhållande till kroppsfett. Eftersom jag själv har varit mer eller mindre, tjock i hela mitt liv så har jag lätt att ta till mig det Sofie Hagen skriver. För mig så handlar det – likt allt i samhället när det kommer till hudfärg, åsikter, inkomst och mental hälsa – om att alla i grunden är lika mycket värda och förtjänar att behandlas likadant oavsett hur man ser ut, klär sig eller framställs. Kroppspositivism är ett svårt ämne som få personer – som aldrig vägt 20-30 kg “för mycket” kan förstå. Det är rätt sjukt hur svårt vissa människor har för att känna empati och förståelse för personer som väger mer (eller mycket mindre – it goes both ways) än de själva – eller som inte är lika vackra som de själva anser sig vara. Den här boken innehåller mycket från Sofies liv, en del fakta och intervjuer med människor som på olika sätt blivit diskriminerade för hur de ser ut. Ingen bok man sträckläser, men mycket bra skriven.
Boken finns hos: Bokus
Hur bryter man en tvåhundra år gammal förbannelse?
Ända sedan den dag för mer än tvåhundra år sedan då Filomena Fontana lade en förbannelse över sin syster har inte en enda av släkten Fontanas småsystrar hittat kärleken. Vissa, som Emilia, lycklig singel och bagare i sin morfars deli i Brooklyn, påstår att det är ett rent sammanträffande. Andra, som hennes sexiga, kärlekstörstande kusin Lucy, tror helhjärtat på den gamla legenden. Båda blir dock lika förvånade när deras gammelmoster ringer upp dem med ett häpnadsväckande förslag: om de följer med henne på en resa till Italien lovar moster Poppy att hon ska träffa sitt livs kärlek på trappan till kyrkan i Ravello på sin åttioårsdag, och därmed bryta förbannelsen en gång för alla.
Bland Venedigs kanaler, Toscanas gröna, böljande kullar och Amalfikustens förtrollande byar blommar romanser upp, öden beseglas och familjehemligheter uppdagas hemligheter som kan komma att skada släkten långt mer än en tvåhundra år gammal förbannelse.
Om ni har läst mina tidigare recensioner så känner ni till mina svårigheter med att känna samhörighet med kvinnor som har giftermål och barn som sitt stora mål i livet. Därför blev jag så glad när jag läste den här boken! Inte för att den inte handlar om karaktärer som bildar familj, för det gör den uppenbarligen, men för att den har flera karaktärer som jag kan ta till mig och som inte lägger så stor vikt vid detta. Kommer det, så kommer det, om inte så gör det ingenting. Det är en hälsosam inställning som jag står bakom till 100%! Men nog om mig och min syn på livet, själva boken fick mig direkt att tänka på Ett rum med utsikt av E. M. Forster som är en av mina favoriter.
Jag hade ingen aning om vad jag skulle förvänta mig då jag inte läst något av Lori tidigare, men jag föll direkt för Emilia och Poppy! Och Italien! Jag har alltid velat resa dit och nu i och med pandemin så blev det här ett sätt för mig att uppleva landet. Det är Poppys historia och strävan efter att få återuppleva kärleken till sitt hemland och träffa sin ungdomskärlek igen som driver handlingen vidare, men jag älskade hur Lori beskriver landet och människorna. Det känns levande och äkta. Jag anade hur berättelsen skulle sluta och det visade sig att jag hade rätt, men det gjorde inte boken sämre, snarare tvärtom. Jag läste fortare för att komma fram till avslöjandet, skulle det sluta lyckligt eller ej?
Något som en bok kan fallera på är bristen på karaktärsutveckling och i Systrarna från Toscana så finns ingen sådan brist. Emilia och Lucy utvecklas till två starka och självständiga kvinnor som verkligen hittar sig själva under resans gång. Efter många misslyckanden och försök så hittar de rätt till slut och det är vad jag kallar riktig feelgood.
Så vill man läsa en lättläst, mysig och underhållande bok om äkta kärlek, i alla dess olika former, samtidigt som man får sig en resa till Italien på köpet, så kan jag varmt rekommendera Systrarna från Toscana!
Tack LB Förlag för recensionsexet och den underbara sommarläsningen!
Boken finns hos: Bokus
Den här sommaren hade jag lite över efter att jag betalat räkningarna och kunde äntligen unna mig en I LAV LIT-box med senaste boken från Lavender Lit, Strandläsning av Emily Henry. Den har jag läst mycket bra om och tillsammans med den fina tygväskan – en som har en ordentlig botten och bredd – iste och ett matchande bokmärke så kan jag enkelt ta mig ut och njuta av sommaren. Vi fick även en anteckningsbok och ett extra bokmärke som också kommer väl till användning!
Har ni beställt sommarens bokbox?
Efter en orienteringsdag i skolan hittas en pojke död i Ålstensskogen. Kroppen är illa tilltygad och värdesakerna försvunna. Misstankarna riktas mot ett ungdomsgäng som har knivrånat jämnåriga i Bromma.
Kriminalinspektör Emma Sköld måste lösa fallet innan mördaren slår till igen, men hon har en känsla av att det är något som inte stämmer. Och vad är det hennes kolleger döljer? Ibland är sanningen för svår att uttala.
Mytomanen, den åttonde boken i serien om den orädda kriminalinspektören Emma Sköld, utforskar teman som fördomar, utanförskap, klasskillnader och framför allt lögner. Vem kan du egentligen lita på? Samtidsdeckarens drottning Sofie Sarenbrant firar tio år som författare med en intrig som skulle kunna vara direkt hämtad från dagens löpsedlar.
Desto fler böcker jag läser i serien, desto mindre tycker jag om Emma, hon är svår att identifiera sig med och känns osympatisk och ytlig. När hon även fått Krille på kroken och hon kan lämpa över det största ansvaret för barnen på Nyllet, så hoppas jag att hon snart lägger ner sitt kärleksliv och bara fokuserar på arbetet. Det är ändå det hon är bäst på och brinner för. Jag skulle gärna vilja lära känna Emma mer på djupet i kommande böcker och få reda på vad det är som hindrar henne från att knyta an till en partner. Just i Mytomanen så handlar det den här gången om unga pojkar och övervåld vilket kanske inte är det mest intressanta ämnet om ni frågar mig, men det är aktuellt och handlingen flyter på lika bra som vanligt. Det är riktigt spännande. Den jäkla cliffhangern i förra boken gör sig påmind mellan var och vartannat kapitel i Nyllets terapisessioner, men det känns inte som om vi får något riktigt svar på vad som hände. Så det tillsammans med ännu en cliffhanger på slutet gör att jag inte är lika förtjust som i de tidigare böckerna. Det är en solklar sträckläsningsbok dock och även om jag är kritisk till vissa aspekter så blir böckerna bara bättre och bättre skrivna och det är en av få deckarserier som jag längtar efter att få läsa mer av!
Tack så hemskt mycket Bookmark förlag för det fina recensionsexemplaret!
Boken finns hos: Bokus
Jag heter Lotta, bor i Stockholm och är minst sagt bokbesatt. Jag läser det mesta, bland annat romance, feelgood, skräck, thrillers, historiska, science fiction och/eller fantasy. Bra skrivna böcker i allmänhet intresserar mig och ungdomsböcker ligger mig varmt om hjärtat. Läs mer om mig här...
Senaste recensionerna
