Testamente

Testamente
Titel: Testamente
Författare:
Utgiven: 2019
Förlag:
Sidor: 438
Format: Pocket, Ljudbok
ISBN: 9789113086972
Goodreadsbetyg: 4.12
När Annie blir gravid åker hon motvilligt hem till platsen där hon växte upp. Bondgården ligger i Tornedalen, med sitt egna språk, sitt eget meänkieli. Inte svenska, inte finska, något tredje, eget. Ingen blir särskilt glad över att se henne. Det här är nämligen en familj som hukar under den mörka hemligheten. Dessutom består den av två föräldrar och tolv barn (eller fjorton beroende på hur man räknar) som aldrig någonsin dragit jämt. Där är raggaren, den duktige äldste sonen, kåkfararen, den homosexuelle sonen som skiter i vad folk i trakten tycker. Och Annie som är på smällen. Och modern som bestämt sig för att något måste hända. Och alla de andra. Och, sist men inte minst, fadern som bär på familjens mörka hemlighet. Eller snarare: fadern som är familjens mörka hemlighet. Nu är uppgörelsens tid. Snart kommer inget att vara som förut. Testamente är en familjeroman som inte liknar något annat. Lite som om Thomas Vinterbergs film Festen släppts ner i ett Jonathan Safran Foerskt universum. Nina Wähä är född och bosatt i Stockholm. Hon debuterade 2007 med romanen S som i syster. Hon spelade en av huvudrollerna i filmen Babylonsjukan och har sjungit i popbandet Lacrosse. Hennes senaste roman var den kritikerhyllade Titta inte bakåt! (2010).

Det här är en sådan djup och nyanserad berättelse att jag har svårt att skriva en recension som beskriver exakt vad jag tyckte om den. Först och främst så måste jag nämna det enorma karaktärsgalleriet, som fick mig att rita upp ett visuellt familjeträd (vilket jag hade föredragit framför karaktärslistan i början av boken som bara gjorde mig förvirrad, vissa var söner andra var bröder...men alla var syskon!) vilket jag inte har gjort i någon annan bok. Själva familjehemligheterna och uppväxtskildringarna varierade från riktigt hemska till ganska ordinära, men alla var lika spännande att läsa/lyssna på. Jag hade igång ljudboken medan jag läste boken till och från. Själva testamentet i sig kändes lite som ett antiklimax, men i det stora hela så var det här en helt underbar läsupplevelse som jag är glad över att jag fick läsa ihop med min bokcirkel. Rekommenderas varmt!