Feelgoodfestivalen 2019

10.00 – Älskade landsbygd

Medverkande: Eli Åhman Owetz, Anna Lönnqvist och Camilla Davidsson

Moderator: Pia Printz

Det första seminariet vi lyssnade på i lördags handlade om landsbygden och varför så många feelgoodförfattare väljer att låta böckerna utspela sig på landet. Moderator Pia Printz inleder med att fråga sig om böcker på landsbygden är förljugna och romantiserande? Eli Åhman Owetz menar att det inte är något förljuget utan eftersom alla känner alla på landet borde det rimligen vara lättare att hitta en partner där än i stan. Även Camilla Davidsson, aktuell med I fikonträdets skugga, stämde in i att det är svårare att hitta någon i stan då det finns ett större urval.

Pia gick vidare till att diskutera utanförperspektivet som nästan alltid uppkommer, att det till exempel oftast är en stadsbo som beger sig till landet. I Anna Lönnqvists bok Sommaren med Ava handlar det om en tjej som gör just detta. Hon längtar efter det lugna och sansade och minns sina barndomssomrar hos mormor i Sunnanby, den fiktiva orten. I Elis bok Brevvännerna handlar det dock om en inbiten landsbygdsinvånare, mjölkbonden Malin, och Camilla har valt landsbygden för miljön, kort och gott. Enligt henne är det mycket lättare att göra mysiga och romantiska miljöer där. Det finns ju dock en baksida med landsbygden och den börjar Pia diskutera, att alla känner alla. Eli tar ett exempel då hon varit ute och signerat och någon äldre person kommit fram till henne och sagt ”men, är det inte du som är Olle Åhmans dotter?”. I dessa fall gör det ingenting för Olle Åhman visar sig vara en bra karl men i de lägen där det kanske handlar om byns alkoholist blir det värre. Även Anna tar upp det då hon i sin senaste bok skrivit om en person som varit med om en mörk händelse. Hela byn skvallrar om detta och personen vågar inte visa sig ute.

I det stora hela är ju feelgood en ganska upplyftande genre men kan man då skildra depp och elände i små stugor undrar Pia. Eli berättar att hennes huvudperson Malin i senaste boken faktiskt känner sig ganska olycklig. Dels för att de varit tvungna att lägga ner gården då det inte varit ekonomiskt försvarbart att ha den kvar. Det betyder att hon saknar djuren, sitt arbete och gemenskapen. Inte heller har hon något samliv med maken. Camilla menar att landsbygden lämnar mycket mer energi och tid över till att tänka och begrunda och det ger då plats för lite djupare och starkare känslor.

10.45 – Feelgood bortom normerna

Medverkande: Simona Ahrnstedt & Catharina Ingelman-Sundberg
Moderator: Ebba Östberg

• Svensk haremromance?
• Kortsiktigt tänk, belönande att vara omhändertagande som kvinna.
• Ökad medvetenhet kring normbrytande, orättvisor.
• Budskap, driva fråga ”i smyg”.
• Absolut inte i feelgood/romance: våld mot kvinnor på ett slentrianmässigt sätt.
• Den som blir rånad ska vara lika glad efteråt som den som rånade.
• Problem att läsa om icke vita kvinnor som blir kära. Inte vanligt. Ingen är intresserad av att läsa om det som inte är normen?

11.30 – Mod mellan sidorna

Medverkande: Marie-Louise Marc, Jenny Fagerlund, Sofia Lundberg.
Moderator: Anna Levahn

Senare på förmiddagen hölls seminariet ”Mod mellan sidorna” där Anna Levahn var moderator. Hon gästades av Sofia Lundberg (aktuell med nya romanen Och eken står där än som släpps den 18 september), Marie-Louise Marc (författare till trilogin om Betty Svan) samt Jenny Fagerlund (aktuell med nya romanen Ett litet steg på vägen som släpps den 26 september).

Samtalet inleds med att Anna påpekar att de alla tre från början är journalister som har gått över till författarskapet. De skriver nu böcker på heltid, alla tre, och när det gäller mod ter det sig lite olika hos deras karaktärer. Sofia berättar att hon gillar att utforska livsöden och att ta reda på hur personer blir som de blir. Jenny å sin sida säger att Linda (huvudkaraktären i Med hälsning från Båstad) inte var så modig i början av boken men att hon sakta men säkert växer. Marie-Louises Betty fick ju starta på ruta ett och har varit tvungen att vara modig redan från början eftersom hon blir av med jobbet och blir motarbetad av sin gamla chef.

Anna undrar om den tuffa sidan är något författarna har fått med sig från journalistiken och tidningsbranschen och de alla tre säger att det är så. Marie-Louise använder mycket av sin erfarenhet när hon skriver. Det kan ha varit saker som hon har testat eller skrivit om förut som kan komma till användning i en annan kontext. Anna undrar lite över de metaforer man kan tänka sig för utveckling, exempelvis starta ett café som många feelgoodförfattare gör i sina böcker. Sofia pratar att hennes grej från Ett frågetecken är ett halvt hjärta är en stjärnkarta som rymmer en hel barndom på Gotland. Slutligen tar Jenny upp något som jag tror att de flesta författare håller med om – att deras karaktärer blir som vänner och man vill följa med på resan. Man vill se de utvecklas och lyckas i livet.

12.00 – Lunch

Den goda lunchen blev det här året en chevresallad från Vidinge, något jag inte sett förut. Tråkigt att jag inte kan hitta den i Stockholm för det var en riktigt matig sallad med pasta, äpple, valnötter och soltorkade tomater.

14.00 Tea with the queens

Medverkande: Lucy Diamond, Sheila O’Flanagan, Lucy Dillon
Moderator: Tara Moshizi

14.45 – Att resa litterärt

Medverkande: Varg Gyllander, Åsa Hellberg.
Moderator: Johanna Lundin

15.30 – Äventyr vid havet

Medverkande: Annika Estassy, Christoffer Holst, Birgitta Bergin.
Moderator: Kerstin Särneö

16.00 – Eftermiddagsfika

16.45 – Karriärliv i storstaden

Medverkande: Eleonor Sager, Veronica Linarfve, Heléne Holmström.
Moderator: Helena Dahlgren
• Sex and the City-eran inspiration. Brittiskt, Amerikanskt. Göra sin egen sak av det. Inte lika populärt att köpa dyra designprodukter som förr.
• Man behöver inte en man för att vara lycklig. Feminism. Chicklit-författarna fick en hel del skit som man inte får numera då genren har utvecklats mer mot feelgoodhållet.
• Fokus på karriär och arbete.
• Inspireras av sin egen vardag/arbete. Händer otroligt mycket, många intriger på en advokatbyrå. Otrohet osv.
• Kvinnorna behöver inte vara ett redskap för att männen ska utvecklas. De står i centrum utan att behöva dö, misshandlas eller våldtas.
• 90-talets trend med advokatserier och sjukhusserier.
• Vad är karriär? Inte nödvändigt att klättra på stegen? Är det bara för att det förväntas av oss.
• Sex! Grafiska sexscener. Skriv efter ett eller två glas vin för att våga få fram det erotiska.
• Inte fastna i gamla klichéer och tråkiga beskrivningar.
• Tiffany Reisz, sexscen mellan två män.
• Lilan Moriarty, Big little Lies.
• Lyxigt att skriva böcker. Föräldraledighet vanligt att det skrivs böcker då.
• Oglammiga författarögonblick.

17.30 – Att skildra sorg

Medverkande: Marianne Cedervall, Ewa Klingberg, Caroline Säfstrand.
Moderator: Gunilla Sondell
– Kan man tala om sorg i feelgoodlitteraturen? Självklart. Självmotsägelse? ”Det ska representera hur livet är, sorg och förluster ” – Marianne, ”Ett stråk av svärta speglar livet. Ups and downs” – Ewa

– Sorgeprocesser, olika former av det.

Feelgoodfredag bjöd in till en middag i år igen och den här gången blev vi hela 18 st till bords!

0
  • Dela

Bookhaul från Feelgoodfestivalen

Den här fina goodiebagen fick vi på Feelgoodfestivalen och jag hade faktiskt inte en enda av dom! Jag har läst Förälskad i trubbel, men hade den inte i min Lovereads-samling.

Förra årets påse var gul och nu var den blå. Jag håller tummarna för en rosa inför nästa år givetvis.

Det blev bara två inköp den här gången, men jag sparar inköpen till Bokmässan i September. Eftersom jag väntat så länge på Christoffer Holst bok Blå, Blå höstvågor så köpte jag den, sen träffade jag Josephine Almanakis på Feelgoodfredags middag och var tvungen att köpa hennes bok Det man inte vet har man ingen aning om. Den lät verkligen intressant!

Jag hade även med mig två böcker hemifrån, Den där kvällen av Sheila O’Flanagan och Strandcaféet av Lucy Diamond. Som jag fick signerade 🙂 Här är jag med på bild också.

Älskar signerade böcker.

0
  • Dela

Skrivarskolan på Feelgoodfestivalen 2019

Nu har jag äntligen gått igenom mina anteckningar från skrivarskolan på eftermiddagen under Feelgoodfestivalen och fått ihop en någorlunda sammanhängande text. Jag hoppas att ni ska få lite inspiration av författarnas ord och att det inte blev alltför styltigt skrivet från min sida 🙂

Åsa Hellberg

Åsa är en riktigt duktig talare och det är en fröjd att lyssna på henne berätta om sitt skrivande. Hon började sin karriär som författare med att skriva där hon stod. Alltså skriva om något man själv känner till. Hennes självbiografiska bok Casanovas kvinna kom ut när hon hade fyllt 47, så det är verkligen aldrig för sent för att börja skriva! Nu har förvisso Åsa en – få förunnat – talang för skrivandet då den dramaturgiska kurvan kommer naturligt när hon skriver. Hon har tempot, dramaturgin och storyn i huvudet. Det underlättar dock när man har en fullständigt unik historia att berätta. När Åsa skriver så ser hon till att klippa sina naglar korta för att underlätta sin fingerfärdighet på tangentbordet. Hon byter även location ofta för att på så vis skapa en handling då hon hittar på as it goes. Att skriva långa miljöbeskrivningar, kosmetika som hon kallar det, är hon helt ointresserad av, det gör att det blir mer fokus på karaktärerna och det som händer snarare än handlingens kulisser. Hon ser till att skriva varje dag en viss tid och rekommenderar att man avsätter minst en timme om dagen för att skriva. En fullroman ligger på runt 85 000-90 000 ord vilket motsvarar ca 320-350 sidor och skriver man varje dag så som Åsa föreslår så har man ett manus klart på mindre än ett halvår.

Åsas snabba tips:

  • Skriv om en karaktär som är rätt lik dig själv.
  • Utsätt karaktären för något om du inte kommer vidare i ditt skrivande.
  • Man kan ha mer än en huvudkaraktär och byta vid varje nytt kapitel.
  • Avsätt en timme om dagen då du ska skriva, det borde resultera i minst 700 ord. När timmen är slut så slutar du skriva, oavsett om det är mitt i en mening.
  • Får du några nya idéer i stundens hetta, så kan man skriva ner dom på papper och nyttja dom när du samlar ihop alla lösa trådar i slutet.Tänk inte så mycket när du skriver, bara kör på!
  • Gå inte tillbaka och läs eller rätta texten förrän manuset är klart.
  • Skicka in manuset till de förlag som helst ger ut din typ av bok.

Jenny Fagerlund

Jenny skriver minst 1000 ord om dagen och ser till att ha ett bra utgångsläge för skrivandet, med en ordentlig början, mitt och slut på sina berättelser. Hon har en övergripande karta över vad hon vill skriva och vet hela tiden vart hon är på väg. Det gäller att ha en röd tråd i berättandet så att allt hänger ihop. I början av skrivandet så gör hon sin research, som ger henne nya idéer och tankar. Hon kontrollerar fakta när råmanuset är klart.

1. Det börjar med själva idén, vad syftet är med berättelsen? I hennes bok 24 goda gärningar så var temat ensamhet i olika former, för alla bär vi på olika bagage och utmaningar vilket är en bra grund för en berättelse.

2. Det andra man ska fråga sig är vilka karaktärer man vill ha med i boken. Hon skriver en övergripande karaktärsbeskrivning, som innehåller deras utseende, historia, vad de varit med om innan och hur de ska lösa sina problem. Ett miljöombyte kan vara en lösning på problemet. Miljöresearch kan man göra online via Google eller så kan man besöka olika platser för inspiration.

3. Dags att krydda historien med vändpunkter, händelser/möten som får karaktärer att agera och byta riktning. Både inre och yttre konflikter uppstår. Jenny går igenom varje karaktär för sig, vad är deras separata vändpunkter?

Jennys snabba tips:

  • Boken Story engineering av Larry Brooks innehåller många bra skrivartips.
  • Programmet Scrivener är bra för att hålla koll på alla lösa trådar i berättelsen
  • Gör det som passar er bäst, det som känns bäst.
  • Var öppen för förändringar, kör på det spår som känns bäst.
  • Ta in hjälp när du är klar med manuset, en lektör/provläsare. Det blir bättre när en utomstående går in och ser berättelsen från ett annat perspektiv.
  • Skriv lite ofta, än mycket sällan. Lättare att fortsätta när man är inne i berättelsen.

Simona Ahrnstedt

Simona skriver om sex och erotik och anser att romance är den ultimata feelgoodgenren, något jag håller med om! Romance bör innehålla ett lyckligt slut och romantisk kärlek, men att skriva själva sexet kan vara svårt. För Simona så tar sexscenerna dubbelt så lång tid som att skriva allt annat. Det är viktigt att sexet driver handlingen framåt. Det ska förändra karaktärerna på något sätt. Både det som sker före, under och efter sex, hångel osv. Man kan använda det för att förändra, komplicera, försvåra handlingen. Variation på själva sexet är också viktigt, allt från tempot (hetsigt, glatt, argt sex) till stämning och miljön där scenerna ska utspela sig.

Simona berättade att hon får dra ner på det sexiga när hon skriver, men trots det så tvingas hon censurera många saker av det hon skriver när förläggaren har gått igenom manuset. Det svenska språket försvårar något när man skriver romance och erotik. Det är antingen för blommigt eller kliniskt. Simona använder till exempel inte ordet sköte då det inte känns som ett särskilt sexigt ord. Något annat som är viktigt för Simona är att skriva om respektfullt sex där det används skydd och inte bara sker penetration. In och ut, slut. Man ska bli upphetsad av att skriva om sex och då krävs det nog något mer än gammalt vaniljsex. Något man kanske inte tänker på är att använda sig av dialog under sexakten där karaktärerna kommunicerar med varandra. Det kan kännas lite kinky, men det blir oftast bättre när alla inblandade vet vad som känns bäst. För i de flesta böcker så är inte karaktärerna tankeläsare.

Simonas snabba tips:

  • Välj vilken nivå av intimitet du vill skriva om. Var inte rädd för att skriva om erotik. Våga utmana sig själv.
  • Håll inte tillbaka när du skriver, det är lättare att redigera i efterhand.
  • Samla på dig sexfakta, gör research. Ta reda på mer om kroppen
  • Simonas favoriter: Alicia Rae, Courtney Milan och Tiffany Reisz

Ewa Klingberg

För Ewa så är att skriva lika med att andas och hennes böcker har ofta en historisk touch. Hon känner sig som en följetångsförfattare och skriver per automatik. När hon skriver så har hon karaktärsbeskrivningar skrivna på alla sina karaktärer. De får sina egna röster och blir som hennes kompisar under seriens gång. Hon berättade även att hantverket förfinas genom åren och det blir mindre arbete med redigering ju mer man skriver.

Ett skrivartips är dela ett stort papper i fyra delar och sedan dra en dramaturgisk kurva genom hela arket så att själva omfånget är klart för varje del. Scener och karaktärer skriver man sedan på post it lappar som fästs vid rätt del. Det gör det lättare att gå tillbaka för att titta på strukturen om man tappar den. Något som är viktigt är att man avslutar varje del med en bra cliffhanger. Det kan man även göra i varje kapitel. Det viktigaste är dock att läsaren ska vara nöjd med slutet, men samtidigt veta att historien kommer att fortsätta i nästa bok.

Snabba tips:

  • Skapa karaktärer som kan bli vänner i slutändan och som du som författare blir nyfiken på att veta mer om.
  • Håll samma ton genom hela boken/serien så att karaktärerna inte fallerar på vägen och gör något som strider mot hennes personlighet. Skriv ner vad karaktärerna har för rädslor och svårigheter. Om de har några fobier och vad de aldrig skulle kunna tänka sig att göra.

Förläggarens tips

Det blev även ett besök av en förläggare, Jennifer Lindström från Norstedts, som bland annat berättade att feelgoodgenren har förändrats en del de senaste tre åren. Den svenska marknaden är numera starkare och feelgood trendar med mer fokus på relationer och personlig utveckling. Man behöver inte skriva lättsam och glättig feelgood utan kan ha en mörk underton utan att förvanska grundprincipen. Huvudsaken är att läsaren ska känna att slutet är bra och att handlingen följer en positiv riktning. Allt behöver inte sluta med att de lever lyckliga i alla sina dagar helt enkelt.

Det hon letar efter i ett feelgoodmanus är en känsla, att vilja veta vad som ska hända med karaktären. Få läsaren att känna sympati för karaktären! Det är även spännande med berättelser ur andra typer av människors perspektiv. Man vill förstå något som man inte förstod innan man läste boken. Karaktärer med en annan bakgrund, uppväxt, kultur eller erfarenheter än en själv. Det hon inte vill läsa om är en feelgoodbok som slutar likt en stor grekisk tragedi. Ett bra tecken på en bra bok är om läsaren har blivit spoilad på slutet i en bok, så ska läsaren ändå ha ett sug att vilja läsa och följa karaktärernas väg fram till slutet.

Snabba tips:

  • Var inte rädd för att skriva för en specifik genre, du måste inte hålla dig inom ramarna.
  • Ju mer en karaktär utsätts för saker under bokens gång, desto närmare så kommer man karaktären som läsare.
  • Man ska ha respekt för genren och förstå den även om det kan vara svårt att få till det positiva drivet genom hela boken.
0
  • Dela

Skrivarskolan på Feelgoodfestivalen

Det här är alltså det jag fick ut av Skrivarskolan som vi gick på under Feelgoodfestivalen i Mariefred. Den var på både morgonen och eftermiddagen, men med olika författare som gav tips och råd. Om jag har fått något om bakfoten så får ni hemskt gärna skriva en kommentar så ordnar jag till texten direkt. Men jag tycker att det mesta låter som väldigt vettiga förslag och bra tips att ta till sig som aspirerande författare.

Marianne Cedervall

Som så många andra så tipsade Marianne om att man ska skriva om det man känner till, miljöer man redan har en stark anknytning till. Hon skriver även på tid vilket kan vara värt att testa om man vill komma igång med skrivandet, men har mycket att göra hemma. Skriv i 15 minuter, tänk inte, låt pennan gå. Ta sedan en paus och gör hushållssysslor där du får röra på dig lite, det är inte bra att sitta stilla för länge. Sen 15 minuter igen. Tänk er intervallträning fast i skrivande.

Men innan man börjar så kan man behöva ha en bra plan. Det finns olika metoder man kan använda sig av, men det här är Mariannes upplägg när hon ska skriva en novell. Det fungerar även på längre romaner, men då har upplägget mer än en höjdpunkt. Hon skapar en Karta/Mindmap där det är minst två stödord per punkt. Hon fyller på med årtal, dagar, personer, och viktiga händelser.

Upplägg:

  • Karta
  • Utgångspunkt
  • Ny person in
  • Höjdpunkt
  • Konsekvens omgående
  • Konsekvens senare

Marianne har ofta slutet klart för sig redan när hon börjar skriva. Hon gör även research innan där hon passar på att lära sig något nytt. När man väl är insatt så är det lättare att skriva om vissa ämnen på ett naturligt sätt. Hon skriver även klart boken och redigerar först efteråt. Det kan ta fem månader att skriva en bok och sedan en månad att redigera den.

Snabba tips:

  • Cirkelkomposition (fungerar bra på noveller.)
  • Sluta när det är som mest hemskt (Klimax.)
  • Gotland säljer bra.

Åsa Hellberg

Det roliga med Åsa är att hon skriver på ett ganska unikt sätt då hon aldrig vet vad som ska hända i sina böcker utan låter fingrarna flyga över tangenterna och låter boken hon har inom sig ta form. Det gör att hennes böcker får ett bra driv, rytm och inte stagnerar.

Hon har en plan med delmål över hur hon ska skriva dock. Ungefär tre pass per dag och 2000 ord per dag. Det gör att en bok kan ta mellan nio till tolv veckor. Hon har aldrig missat en deadline tack vare detta. Under tiden hon skriver så går hon inte tillbaka och rättar under tiden utan hon redigerar sina böcker minimalt. Ofta så lägger hon bara till och fördjupar sina texter, men stryker ingenting (med undantag av en karaktär i Toscana tur och retur som hon gjorde sig av med helt i boken.)

Åsa får – tack vare sitt sätt att skriva – aldrig skrivkramp, men hon tipsar att man kanske ska ta och byta genre om man fastnar och inte kommer vidare. Ett annat tips är att man slutar skriva mitt i en mening eller när det är som mest roligt att skriva. Det gör att man kommer minnas just den känslan eller tanken man hade då, när det är dags att sätta igång med skrivandet igen.

Snabba tips:

  • Tänk inte på läsarna, Skriv för dig själv.
  • Fastnar man så kan man testa att byta genre.
  • Prioritera bort allt annat om möjligt.
  • Det går att förändra sitt liv och nå en ljusare tillvaro om man vill det.

Anna Jansson

Anna berättade om sätt man kan upptäcka om en bok är bra. Att man öppnar och läser en bok på tre slumpmässigt valda ställen. Fastnar man för handling och karaktärerna och vill läsa mer så är det nog en bok värd att läsa. Hon förklarade att det är så viktigt med gestaltningar för att få liv i karaktärerna och att man kanske ska undvika ”adjektivsjuka” då det ofta är ett tecken på att man berättar istället för att gestalta. Man kan även ta och beskriva kroppsformer och ovanliga personer genom att använda humoristiska liknelser då humor distanserar och kan göra att läsaren lättare kan se personen framför sig. Något som man kanske inte tänker på är alla småljud som folk gör. Det kan även vara något som ger variation på karaktärerna.

Frågor att ställa sig själv:

  • Hur klarar karaktärerna av olika situationer ex. ensamhet eller folksamlingar?
  • Vad har de för drivkrafter, vad vill karaktärerna?
  • Vilka hemligheter har karaktärerna?
  • Vilka människor eller situationer har påverkat dina karaktärer genom livet?

Snabba tips:

  • Intervjua äldre människor.
  • Ge även de oangenäma karaktärerna bra drag.

Anna Fredriksson

Anna berättar att det är viktigt att man har en ny, unik grundidé och att det bör finnas ett sug i berättelsen. Det läsare letar efter är igenkänning och huvudpersonen får gärna brottas med ett moraliskt dilemma.  Huvudkaraktären bör vara aktiv och drivande, men även flerdimensionell, sympatisk och ha några fel och brister i sin person som gör att läsaren kan känna empati och leva sig in i dess situation.

De allra flesta bra romaner har en början, ett mitt och ett slut.

  • Akt 1. Presentation.
  • Akt 2. Fördjupa konflikten.
  • Akt 3. Upplösning.

Frågor att ställa sig själv:

  • Vem är huvudkaraktären? Känner man empati för denne?
  • Vad försöker du uppnå?
  • Vem försöker hindra huvudkaraktären att nå sitt mål? Vem eller vad står i vägen?
  • Konsekvens: Vad händer om de misslyckas med att nå sitt mål?
  • Varför måste de nå sitt mål just nu?
  • Vad blir resultatet?
  • Förändrar det livet för karaktärerna?
  • Är det jag skriver intressant för mer än mig?
  • Kan man baka ihop beskrivningen av bokens handling till en effektiv mening?

Edith & Maria Enberg (Engbergs agency)

Bokagenterna Edith och Maria berättade att feelgood är en växande trend även utomlands. Fredrik Backman och Jonas Jonasson har verkligen banat väg för genren utomlands. Trender kommer och går dock, som med exempelvis chicklit. Även om det går bra för feelgood så verkar det som om vissa länder föredrar en viss typ av böcker. I Japan så verkar de föredra böcker om ensamhet, som boken The Loneliness of the Hedgehog av Toon Tellegen som är en fabel för vuxna. Om man vill nå ut till flera länder så bör man tänka på att Sverige ofta ses som exotiskt och att det inte alls är lika säkert att boken kommer att sälja i England bara för att ens bok utspelar sig där. Snarare tvärtom.

Knepen för att vara bra i sin genre är att vara ny och fräsch samt inspirerande. Just nu så verkar historiska berättelser och böcker om författarvärlden eller bokhandlar vara extra lockande. Det gäller att skriva en succé där det osannolika och oförutsägbara händer. Man bör känna för personerna redan i början av boken för att skapa det där suget efter att läsa vidare. Några bra ingredienser för att skapa en bästsäljare är familjehemligheter, djur och natur. Att hålla sig till det magiska sidantalet: 320 sidor (70-90 000 ord) är något som fungerar för de flesta. Att läsa boken högt för sig själv är knep man kan använda för att se om det låter bra och man kan då skriva om det som inte fungerar.

Snabba tips:

  • Skaffa en agent, det är bättre – men även svårare – än att signa sig för ett förlag direkt.
  • Komprimera bokens handling till en oneliner – om det skapar ett sug efter att få läsa boken så är det en vinnare.
  • Ha inget stort persongalleri, det är inte lätt att lyckas med en bokserie á la Game of Thrones.
  • Viktiga ingredienser: Familjehemligheter, Djur och natur.
  • Tänk på att miljö och tid är en egen karaktär i sig.
  • Var konsekvent och tappa inte tråden i varken handling eller karaktärens person.
  • En bra feelgood innehåller minimalt med våld, blod, sex och rasism. Men har alltid ett lyckligt slut.
  • Save the Cat! Djur som far illa är det sällan någon läsare tycker om, så låt djuren få ett lyckligt slut även de.

Vad fokuserad jag såg ut när jag tog anteckningar på skrivarskolan! Det är jag som sitter där mitt på första raden iförd svarta sandaler, röd blommig kjol och har både träningsarmband i lila och glasögon på mig. En stor hemmagjord skylt som det står mitt namn samt Bokbesatt.se på hade jag även fått till.

0
  • Dela

Feelgoodfestivalen 2018

Jag hade turen och nöjet att få åka med fina Kim (BokViskerskan) från Älvsjö till Mariefred, men vi hamnade i värsta sortens åskväder på vägen ner. Regnet öste ner och vindrutetorkarna var inställda på max annars hade man knappt sett vägen. Parkeringsplatserna runt Gripsholms värdshus var få, men vi fick tag på en plats en liten bit bort. Inte så bra när man glömt att ta med sig ett paraply!

Under dagen så skrev jag ner mycket av det vi fick höra i min rosa anteckningsbok och när jag renskrev allt på datorn så hade jag fått ihop hela 1450 ord. Nu kommer jag inte att ta med allt här, utan enbart sammanfatta seminarierna baserat på mina anteckningar. Så får vi se om ni som var där känner igen er 😉

Vi hann inte med alla seminarium då vi var med på skrivarskolan, men den var verkligen intressant och kommer att få ett eget inlägg. Så håll utkik efter det!

Vi hade inte turen att få sitta i den finare festsalen med grupp 1, så det blev mycket spring fram och tillbaka mellan de båda husen under dagen.

Livet börjar vid 50!

Kerstin Särneö (moderator) med Eva Swedenmark, Marianne Cedervall och Åsa Hellberg.

I deras böcker får femtioplussarna glänsa, lösa mord och bli förälskade igen. Jag fastnade direkt för uttrycket krak, kvinnors rätt att knulla, som Eva nämnde. Att kvinnorna är less på att curla vuxna karlar förstår jag så väl. Män är rätt ”skrymmande” och har man inte vunnit på livets lotteri och fått tag på en av de få fantastiska män som finns, då kan man lika gärna skita i det. Oavsett om man är 30 eller 50+. Livet är för kort för att slösa bort det. Man ska satsa på sig själv och leva i nuet! En av mina favoritfilmer (och böcker) nämns också, Stekta Gröna Tomater. Det handlar om sjukdom, olyckor och mord, men är ändå sådär mysigt och fint samtidigt som den har en allvarlig underton.

Sen är det ju ofta så att när man kommit till en viss ålder så minns man ungdomen som betydligt roligare än den faktiskt var. Man ska inte stirra sig blind på åldern i böcker, för även om de skriver om yngre karaktärer så kan det hända att de får en del av författarens egen livserfarenhet i processen och då blir de i slutändan som ”små tanter”. En 25-åring med en 50-årings sinne.

”Feelgood är inte bara socker.” – Eva Swedenmark.

”Det var inte så jävla kul förr heller!” – Åsa Hellberg.

Författarlivet – bara glamour?

Anna Levahn (moderator) med Anette Haaland, Anna Fredriksson och Birgitta Bergin.

Vad händer egentligen efter genombrottet? Det svarade bland annat den tidigare manusförfattaren Anna på (som skrivit manus till Rederier, Pelle Svanslös julkalendern och Tjenare Kungen.) Hon är van vid att vara kreativ på beställning i och med att hon jobbat med tv, men när man skriver böcker så finns det ingen att skylla på om det går dåligt. När man är manusförfattare så behöver man inte vara i fokus på samma sätt eftersom skådespelare och regissörer är de som står i rampljuset. Men jämför man de två så är det betydligt mer glamouröst med tv- och filmpremiärer.

Det blir inte så glamouröst när själva jobbet att producera en bok är långt och ganska krävande. Det finns en viss frihet kring själva skrivandet då man kan bo var man än vill i världen, men man måste vara beredd på att det är ett ganska ensamt yrke. Kraven blir även högre på en efter varje ny bok och även om det är fantastiskt med bokreleaser och liknande glamorösa tillställningar så är det inte för alla.

”Jag är en social ensamvarg.” – Birgitta Bergin.

”Förlagsmingel är det värsta som finns.” – Anette Haaland.

Location, location, location!

Pia Printz (moderator) med Anna Jansson, Åsa Hellberg och Jöns Hellsing.

Ja, hur viktig är egentligen miljön i en feelgoodroman? I skrivarskolan så fick vi höra att miljön är en viktigt karaktär i sig, en som skapar igenkänning eller känns exotisk för att vi aldrig tidigare varit där. Men alla är inte förtjusta i miljöbeskrivning. Åsa byter ofta miljö när hon eller hennes karaktärer känner sig rastlösa och lägger inte alltför mycket tid på att beskriva minsta lilla detalj då det bromsar ner handlingen för mycket. Hon tycker bäst om stadsmiljöer och de platser hon inte har varit på tidigare, besöker hon via Google maps och blandar då verklighet med fiktion. För Anna så är det småstäder som lockar mest. Men man kan även skriva om en annan tid för att på så sätt få en – annars välbekant – miljö att kännas ny och spännande.

Populära miljöer att lägga sina handlingar i har på sistone varit Gotland, strandcaféer, bokhandlar eller små öar i allmänhet. Jöns har skapat sig en egen ö, Hope Island, som han baserat på Islay i den Skotska övärlden (ligger en bit väst om Glasgow) där han ärvt en by. Just Skottland är en väldigt tacksam miljö att skriva om då det känns exotiskt, men inte ligger alltför långt från Sverige.

”Några blommiga kaffekoppar finner ni inte i mina böcker.” – Åsa Hellberg.

Efter klockan 12 så var det dags för lunch, men Skrivarskolan drog ut på tiden så vi hann knappt ta oss utanför värdshuset innan det var dags att bege sig tillbaka till nästa seminarium.

Jag slängde i mig lite strömming och potatismos medan Kims mat inte hann bli klar i tid på grund av strul med nummerlapparna, så den fick hon tråkigt nog ta med sig tillbaka. Varför man har lingon till fisk förresten? Vidrigt med sött till salt fisk, speciellt här då det var mer sylt än rårörda sådana. Nej, det skulle jag bett att slippa. Annars mycket god strömming!

Mys och Mord!

Helena Dahlgren (moderator) med Anette Haaland, Olséni & Hansen och Marianne Cedervall.

Mord kan trots allt vara ganska mysigt så länge det handlar om fiktion och feelgood-deckare. Tänk er Morden i Midsomer, svenskarnas stora sommartv-serie (om vi inte räknar med Ernst) som nu har kommit upp i 20 säsonger. Mycket på grund av de viktiga punkter man kan följa för att det ska bli feelgood:

  • Det ska inte vara mycket blod
  • Inga älskvärda djur dör
  • Det ska utspela sig i en välbekant eller idyllisk miljö
  • Ett kreativt, men – oftast – sannolikt mord

Anette berättade att hon hade velat ha med en K-pist i sin bok, men sannolikheten för att hennes karaktär skulle få tag på en sådan var så pass liten att det i slutändan blev en soft air gun istället. Annars så pratades det om allt från golfklubbor till gift som mordvapen. Att man skriver om civila huvudpersoner som råkar snubbla över mord i varje bok kanske inte låter så troligt, men det är väldigt roligt att läsa om just på grund av det osannolika. Ska man eller ska man inte avslöja mördaren tidigt i boken? Här var de lite oense om det då det kan bli ett riktigt antiklimax om läsaren inte har hängt med i svängarna.

Micke Hansen och Christina Olséni skriver tillsammans och det kan bli lite konstigt om man skriver på vardera håll. En person som den ena skriver om kanske den andra har mördat i ett kapitel tidigare. Det gäller att man tänker någorlunda likadant. När de får frågan om de har haft problem med att komma överens så svarar de att det har varit en process att komma till den punkten då man tänker så pass lika att de får ett gemensamt skrivspråk.

”Vi har inte ihjäl oskyldiga i våra böcker.”– Ohséni Hansen.

Romantik och Relationer

Ann Ljungberg (moderator) med Lina Forss, Frida Skybäck och Ewa Klingberg.

Från att ha varit lite av en okänd genre i Sverige så är romance nu så pass populärt att förlagen satsar lite extra på bra skrivna relationsromaner med fokus på romantik. Det är något speciellt med att läsa om stora känslor, om personer i olika åldrar och från olika bakgrunder som går sin egen väg, byter miljö och möter kärleken där man minst anar. Här fick vi höra hur viktigt det är att kunna skriva ur andras perspektiv, att det som skrivs inte behöver vara sant, men att det ska kännas trovärdigt. Kulturkrockar och klasskillnader är väldigt populärt att skriva om och kan ibland vara ett hinder som ska övervinnas för kärlekens skull.

Vi fick även reda på att Lina Forss kommer att skriva mer med sig själv som utgångspunkt framöver och Fridas nästa bok kommer tydligen att utspela sig i Skåne. Det ska bli spännande att se vad det blir för böcker!

”Sexscener = Skämskudde och vin.” – Ewa Klingberg.

”Författarskapet är inte ensamt. Jag har jättemånga låtsaskompisar.” – Lina Forss.

Att satsa på sin dröm

Pia Printz (moderator) med Marie-Louise Marc, Jenny Fagerlund och Anne Liljeroth.

Hur blir man egentligen författare – och vad måste man offra? För Marie-Louise så var det en uppsägning från Elle som blev starten på hennes resa till att bli författare. Hon beskrev euforin av att sedan få sitt manus antaget, men även det antiklimax då boken kom ut i butik. Det var så att säga ingen som rullade ut röda mattan, ingen bok fanns i skyltfönstret, den var knappt uppackad första dagen. Den sortens debutantblues är tydligen vanligt förekommande. Man har så stora förväntningar på författarskapet, kanske efter flera år av jobb med sitt manus. Som med Anne och hennes bok som hon skrev om hela 13 gånger innan den var klar. Det var efter en kurs i Litteraturvetenskap, kreativt skrivande som hon blev uppmuntrad till att skriva mer. Jenny var med i en tävling hos HarperCollins Nordic efter att hon blivit tipsad om att vara med och hon vann. Det gäller dock att man tar till sig av den kritik man får och gör något bra av det. Man ska aldrig ge upp! I vissa fall så kan det betyda att man måste offra en del tid med familjen.

När man väl har fått sin dröm om att bli författare uppfylld så tar det inte slut där. Nej då vill man fortsätta leva drömmen, nå ut till fler läsare, våga och skriva mer. Det får inte vara en engångsföreteelse om man vill fortsätta som författare.

De tips vi fick var att man inte ska bli ledsen för ett nej, utan istället skicka vidare och skaffa en agent om man har ett bra och unikt manus på gång. Man vinner även mycket på att var generös med tips och peppning av andra författare, att gå med i en skrivargrupp är ett bra tips om man vill ha hjälp med sina böcker.

Efter en stressig dag full med seminarier – och en liten stunds fika – så var det äntligen dags att avrunda och få sig en fin, gul kasse med böcker. (se nästa inlägg för innehållet!) Ett glas bubbel på det och lite mingel hann vi med innan det var dags att bege sig in till Skänken och middagen vi bokat in ihop med Feelgoodfredag på Facebook.

Sofia Ymén hade verkligen ordnat det fint med bokmärken vid varje plats och vi slog oss ner tillsammans med henne och flera andra författare och bokälskare från gruppen. Det var i min mening dagens höjdpunkt! Jag och Kim åt varsin räkmacka med en minst sagt udda creme brulée smaksatt med choklad. Det hade varit godare med en klassisk vanilj, men i det stora hela så var det så roligt att få prata om allt från böcker till politik och framtidsvisioner.

Det här får vi verkligen göra om! Stort tack till Printz Publishing och Christoffer Holts för att ni tog initiativ till festivalen och fick till det så bra! Jag hoppas att ni tycker att det blev så pass lyckat att det blir en festival även nästa år!

Karin bjöd även på en kort rundtur av sviten på värdshuset innan vi skulle åka hemåt. Verkligen fint inrett! Jag har hört att det spökar en hel del här dock…

0
  • Dela