Lägret av Lena Ollmark

Vad kan hända på ett konfirmationsläger när man inte tror på Gud…

Motvilligt hänger Hannah med sin kompis Emil på ett konfirmationsläger. Men när den unga lägerledaren Amanda börjar intressera sig för Hannah, njuter hon ändå av att känna sig speciell. Problemet är att hon inte tror på Gud. Hannah slits mellan att vilja vara en del av gemenskapen och att tänka självständigt. Till slut tar längtan att tillhöra över – och hon låtsas vara troende.

Men när Hannah hittar den tystlåtne Jonatan nedblodad i skogen, och han sedan försvinner från lägret, blir Hannah skräckslagen. Vad har egentligen hänt? Stämningen förändras i ett slag. De andra uppför sig märkligt, de verkar rädda. Det är då hon börjar ana det värsta – att något fruktansvärt finns i skogen, och att det är hon som lockat fram ondskan. Hon som ljuger, hon som inte kan tro.

Väldigt spännande och bra skrivet om hur det är att vara en icke troende i en grupp av troende. Jag tyckte det var intressant att läsa om frågeställningarna för det är så viktigt att man ifrågasätter och prövar sin tro så att man aldrig bara klänger fast vid sin tro som en livboj. Tron ska – enligt mig -vara ett komplement till ett redan meningsfullt liv för behöver man en Gud för att få det så är det något som är fel. Jag själv anser mig att vara agnostiker snarare än ateist. Jag har en tro på något som är större än oss själva, men jag är skeptisk till de större religionerna och de skrifter som finns att tillgå. De känns inte trovärdiga helt enkelt.

Men nog om min personliga tro, det här handlar om Hannah och vad hon går igenom. Det är en skrämmande bok på så sätt att det läskigaste är människorna runt oss och inte Gud eller Helvetet. Jag tyckte verkligen om boken och efter att jag pratat med Lena så har jag fått en djupare förståelse för Hannah och Emil. Det är inte ofta man får läsa om icke troende i ungdomslitteratur, så det här kändes nytt och spännande.