Det började med att jag skickade in anmälningar både för mig och min annars ganska skygga vän och kollega Walter, som motvilligt gick med på att åka – trots att han inte tål stora folksamlingar och trängsel. Ungefär som jag då, men jag har åtminstone lärt in några knep som gör att jag klarar av det under en längre tid. Hur jag gör då, kanske ni undrar? Jo, jag ställer in min hjärna (eller vad man nu ska säga) på att alla människor är rörliga föremål. Det gör det förvånansvärt lättare och mindre klaustrofobiskt – för föremål kan man flytta på och man slipper tänka på vad folk tycker och tänker (som jag alltid gör annars.) Eh, men nu ska jag snacka om mässan inte mina psykiska störningsmoment.
Vi gick upp vid fyra på morgonen och åkte in mot stan klockan fem. Var där 20 i men knappt några hade hunnit dit så vi väntade ett tag med att gå på bussen. När vi sedan hade tagit plats och fått två enorma kassar med böcker(!) så fick vi vänta på eftersläntrare, men det var mysigt i bussen. Vi fick frukost bestående av en väldigt god ostmacka, kaffe och en smoothie. Välbehövt kan jag lova.
Trots att vi var dödströtta så gick det inte att sova på bussen. Solen lyste starkt och vi bjöds på höguppläsning och presentationer av författarna som åkte med. Jag tänkte läsa en bok men orkade inte. Hade inte med mig någon ljudbok heller så det blev till att lyssna på musik.
Författarna som var med var; Peppe Öhman (som skrivit bland annat Livet & Barnet), Kajsa Norell (som debuterar med Halleluja Brasilien), Petra Östergren (som skrivit Berättelsen om Esmara – fick mig en liten pratstund med henne och en signatur i boken) samt Christina Stielli (som skrivit Jag älskar dig inte – även den fick jag signerad). Den sistnämnda var inte med hela vägen utan vi plockade upp henne på vägen till Göteborg.
I Jönköping bytte vi busschaufför och fick oss en liten bensträckare innan vi körde vidare.
Vi fick även möjlighet att pröva på läsplattor och iPads. Och vad kan jag säga om det… Jag blev helt frälst och ville ha mig egna läsplatta direkt (gick inte att smyga ner en av de man fick låna i väskan…) Inte av någon sådär praktisk anledning utan mest för att det är en sån häftig pryl. Helst en iPad, då jag föredrog gränssnittet och möjligheten till annat än just böcker. Det idiotiska är dock att man inte kan ringa eller sms:a med iPad (om man inte jailbreakar den alltså.) Är Apple helt hjärndöda? Visst att man har både en iPhone och en iPad, men tar jag med den ena vill jag inte släpa med på den andra. Så tar jag med iPaden så kan jag inte höra av mig till folk och tar jag med iPhonen så är det inte lika smidigt att läsa på den. Nej, de borde fixa så att man kan använda Paddan som en telefon om man vill eller behöver. Kanske skaffar en då. Om jag har pengar alltså.
Det fanns även andra läsplattor som fungerade bra de också. Ganska dyra och färglösa dock, men med bättre batteritid och plats för extra minne. Det vill säga det som Paddan inte hade. Fortfarande ingen läsplatta som har allt; A. är billig, B. har extra minneskapacitet, C. har färg och D. går att använda till annat/surfa med. Några har allt utom A. Vilket för mig är viktigast. Nej, man får vänta några år till innan läsplattan blir så pass populär att priset sjunker till lagom nivå (inte ska de kosta mer än en handhållen konsol!)
Vid lunchtid så var vi framme i Götet och alla bokbloggare skingrades för vinden. Såg inte av många på mässan.
Jag tappade bort tiden totalt i vimlet. Missade 95% av allt jag ville se och lyssna på, men hann med det jag ansåg viktigast. Vi försökte leta rätt på den där svindyra räkmackan, men var helt lost (kanske kan någon snäll bokbloggare leda oss rätt nästa år?) så det blev lite billigare mat till middag.
Såg och träffade en del kändisar/författare, bland annat Sören Olsson, Leif GW Persson, Jan Guillou, Plura Jonsson, Lasse Åberg, Anders de la Motte, Lasse Diding (säger Hotell Gästis och Leninbadet dig något?) och Lina Neidenstam.
Vad jag missade och är lite missnöjd med:
Visste inte att man fick gratis böcker vid Hotell Gästis monter, deltog bara i tävlingen.
Fick inte tag på böckerna (som jag ville ha signerade). Bland annat Blod Eld Död av Jon Jefferson Klingberg, Ika Johannesson och Valhall: Den samlade sagan 1 av Petser Madsen.
Blev ingen räkmacka. Matställena runt mässan… herregud så dåligt utbud!
Att mässan var rent utsagt oorganiserad. Köerna var hemska. Folk stod och trängdes i klunga, ingen visste vem som var först. Gångarna var omöjliga att gå i pga allt folk som bara stod mitt i och samtalade i brist på utrymme att sitta och stå på. Nej, de borde ha en maxgräns på antal besökare inne på mässan samtidigt. Bättre att folk köar utomhus än inne i hettan. Anställ mig gärna som ordningsvakt nästa år, jag styr garanterat upp allt åt er 😉
Kartorna var hemska. Inför moderna skyltar med pekskärm och/eller tangentbord där man kan söka på det man är ute efter och få upp det på en skärm. Det funkar på biblioteken så varför inte på bokmässan?
Vad jag är supernöjd med:
Alla böcker jag fick signerade! Är så glad över min Maran, Hungerhuset och Tummelisa!
De trevliga försäljarna som tog sig tid att snacka lite med mig istället för att bara ta pengarna och ge mig en kasse utan ens ett litet ”varsågod!”
Alla mysiga författare.
Bokbussen. Mysigt och kul att åka med.
Följer gärna med nästa år om jag får. Om det inte blir bokbuss så kanske det blir boktåg för min del.
Hade nog varit bättre om bokbussen hade åkt på fredagen dock, alt. söndagen om bokbloggarna inte kan ta ledigt från jobbet? Den jobbigaste dagen är väl alltid lördagen…
Ligger i sängen och funderar på vad jag ska ta till frukost. Inte nu alltså utan senare, då jag sovit. Det har jag inte ännu men jag funderar ändå på vad jag ska ta till frukost. Kanske som på bilden. Det var gott. Ett glas blåbärssoppa, en kopp te, flingor med mjölk och en grapefrukt-halva. Fast innan dess så ska jag läsa klart boken jag håller på med; Att vara med henne… av Alex Schulman, sova och hämta måndagsposten som kommer vi sådär halv 2 på eftermiddagen. Vad hände med posten egentligen? Förut kom den alltid innan 11 på förmiddagarna. Nu… 👿 Ja, de har verkligen inte blivit bättre.
