Lotta

Nu har jag äntligen gått igenom mina anteckningar från skrivarskolan på eftermiddagen under Feelgoodfestivalen och fått ihop en någorlunda sammanhängande text. Jag hoppas att ni ska få lite inspiration av författarnas ord och att det inte blev alltför styltigt skrivet från min sida 🙂

Åsa Hellberg

Åsa är en riktigt duktig talare och det är en fröjd att lyssna på henne berätta om sitt skrivande. Hon började sin karriär som författare med att skriva där hon stod. Alltså skriva om något man själv känner till. Hennes självbiografiska bok Casanovas kvinna kom ut när hon hade fyllt 47, så det är verkligen aldrig för sent för att börja skriva! Nu har förvisso Åsa en – få förunnat – talang för skrivandet då den dramaturgiska kurvan kommer naturligt när hon skriver. Hon har tempot, dramaturgin och storyn i huvudet. Det underlättar dock när man har en fullständigt unik historia att berätta. När Åsa skriver så ser hon till att klippa sina naglar korta för att underlätta sin fingerfärdighet på tangentbordet. Hon byter även location ofta för att på så vis skapa en handling då hon hittar på as it goes. Att skriva långa miljöbeskrivningar, kosmetika som hon kallar det, är hon helt ointresserad av, det gör att det blir mer fokus på karaktärerna och det som händer snarare än handlingens kulisser. Hon ser till att skriva varje dag en viss tid och rekommenderar att man avsätter minst en timme om dagen för att skriva. En fullroman ligger på runt 85 000-90 000 ord vilket motsvarar ca 320-350 sidor och skriver man varje dag så som Åsa föreslår så har man ett manus klart på mindre än ett halvår.

Åsas snabba tips:

• Skriv om en karaktär som är rätt lik dig själv.
• Utsätt karaktären för något om du inte kommer vidare i ditt skrivande.
• Man kan ha mer än en huvudkaraktär och byta vid varje nytt kapitel.
• Avsätt en timme om dagen då du ska skriva, det borde resultera i minst 700 ord. När timmen är slut så slutar du skriva, oavsett om det är mitt i en mening.
• Får du några nya idéer i stundens hetta, så kan man skriva ner dom på papper och nyttja dom när du samlar ihop alla lösa trådar i slutet.Tänk inte så mycket när du skriver, bara kör på!
• Gå inte tillbaka och läs eller rätta texten förrän manuset är klart.
• Skicka in manuset till de förlag som helst ger ut din typ av bok.

Jenny Fagerlund

Jenny skriver minst 1000 ord om dagen och ser till att ha ett bra utgångsläge för skrivandet, med en ordentlig början, mitt och slut på sina berättelser. Hon har en övergripande karta över vad hon vill skriva och vet hela tiden vart hon är på väg. Det gäller att ha en röd tråd i berättandet så att allt hänger ihop. I början av skrivandet så gör hon sin research, som ger henne nya idéer och tankar. Hon kontrollerar fakta när råmanuset är klart.

1. Det börjar med själva idén, vad syftet är med berättelsen? I hennes bok 24 goda gärningar så var temat ensamhet i olika former, för alla bär vi på olika bagage och utmaningar vilket är en bra grund för en berättelse.

2. Det andra man ska fråga sig är vilka karaktärer man vill ha med i boken. Hon skriver en övergripande karaktärsbeskrivning, som innehåller deras utseende, historia, vad de varit med om innan och hur de ska lösa sina problem. Ett miljöombyte kan vara en lösning på problemet. Miljöresearch kan man göra online via Google eller så kan man besöka olika platser för inspiration.

3. Dags att krydda historien med vändpunkter, händelser/möten som får karaktärer att agera och byta riktning. Både inre och yttre konflikter uppstår. Jenny går igenom varje karaktär för sig, vad är deras separata vändpunkter?

Jennys snabba tips:

• Boken Story engineering av Larry Brooks innehåller många bra skrivartips.
• Programmet Scrivener är bra för att hålla koll på alla lösa trådar i berättelsen
• Gör det som passar er bäst, det som känns bäst.
• Var öppen för förändringar, kör på det spår som känns bäst.
• Ta in hjälp när du är klar med manuset, en lektör/provläsare. Det blir bättre när en utomstående går in och ser berättelsen från ett annat perspektiv.
• Skriv lite ofta, än mycket sällan. Lättare att fortsätta när man är inne i berättelsen.

Simona Ahrnstedt

Simona skriver om sex och erotik och anser att romance är den ultimata feelgoodgenren, något jag håller med om! Romance bör innehålla ett lyckligt slut och romantisk kärlek, men att skriva själva sexet kan vara svårt. För Simona så tar sexscenerna dubbelt så lång tid som att skriva allt annat. Det är viktigt att sexet driver handlingen framåt. Det ska förändra karaktärerna på något sätt. Både det som sker före, under och efter sex, hångel osv. Man kan använda det för att förändra, komplicera, försvåra handlingen. Variation på själva sexet är också viktigt, allt från tempot (hetsigt, glatt, argt sex) till stämning och miljön där scenerna ska utspela sig.

Simona berättade att hon får dra ner på det sexiga när hon skriver, men trots det så tvingas hon censurera många saker av det hon skriver när förläggaren har gått igenom manuset. Det svenska språket försvårar något när man skriver romance och erotik. Det är antingen för blommigt eller kliniskt. Simona använder till exempel inte ordet sköte då det inte känns som ett särskilt sexigt ord. Något annat som är viktigt för Simona är att skriva om respektfullt sex där det används skydd och inte bara sker penetration. In och ut, slut. Man ska bli upphetsad av att skriva om sex och då krävs det nog något mer än gammalt vaniljsex. Något man kanske inte tänker på är att använda sig av dialog under sexakten där karaktärerna kommunicerar med varandra. Det kan kännas lite kinky, men det blir oftast bättre när alla inblandade vet vad som känns bäst. För i de flesta böcker så är inte karaktärerna tankeläsare.

Simonas snabba tips:

• Välj vilken nivå av intimitet du vill skriva om. Var inte rädd för att skriva om erotik. Våga utmana sig själv.
• Håll inte tillbaka när du skriver, det är lättare att redigera i efterhand.
• Samla på dig sexfakta, gör research. Ta reda på mer om kroppen
• Simonas favoriter: Alicia Rae, Courtney Milan och Tiffany Reisz

Ewa Klingberg

För Ewa så är att skriva lika med att andas och hennes böcker har ofta en historisk touch. Hon känner sig som en följetångsförfattare och skriver per automatik. När hon skriver så har hon karaktärsbeskrivningar skrivna på alla sina karaktärer. De får sina egna röster och blir som hennes kompisar under seriens gång. Hon berättade även att hantverket förfinas genom åren och det blir mindre arbete med redigering ju mer man skriver.

Ett skrivartips är dela ett stort papper i fyra delar och sedan dra en dramaturgisk kurva genom hela arket så att själva omfånget är klart för varje del. Scener och karaktärer skriver man sedan på post it lappar som fästs vid rätt del. Det gör det lättare att gå tillbaka för att titta på strukturen om man tappar den. Något som är viktigt är att man avslutar varje del med en bra cliffhanger. Det kan man även göra i varje kapitel. Det viktigaste är dock att läsaren ska vara nöjd med slutet, men samtidigt veta att historien kommer att fortsätta i nästa bok.

Snabba tips:

• Skapa karaktärer som kan bli vänner i slutändan och som du som författare blir nyfiken på att veta mer om.
• Håll samma ton genom hela boken/serien så att karaktärerna inte fallerar på vägen och gör något som strider mot hennes personlighet. Skriv ner vad karaktärerna har för rädslor och svårigheter. Om de har några fobier och vad de aldrig skulle kunna tänka sig att göra.

Förläggarens tips

Det blev även ett besök av en förläggare, Jennifer Lindström från Norstedts, som bland annat berättade att feelgoodgenren har förändrats en del de senaste tre åren. Den svenska marknaden är numera starkare och feelgood trendar med mer fokus på relationer och personlig utveckling. Man behöver inte skriva lättsam och glättig feelgood utan kan ha en mörk underton utan att förvanska grundprincipen. Huvudsaken är att läsaren ska känna att slutet är bra och att handlingen följer en positiv riktning. Allt behöver inte sluta med att de lever lyckliga i alla sina dagar helt enkelt.

Det hon letar efter i ett feelgoodmanus är en känsla, att vilja veta vad som ska hända med karaktären. Få läsaren att känna sympati för karaktären! Det är även spännande med berättelser ur andra typer av människors perspektiv. Man vill förstå något som man inte förstod innan man läste boken. Karaktärer med en annan bakgrund, uppväxt, kultur eller erfarenheter än en själv. Det hon inte vill läsa om är en feelgoodbok som slutar likt en stor grekisk tragedi. Ett bra tecken på en bra bok är om läsaren har blivit spoilad på slutet i en bok, så ska läsaren ändå ha ett sug att vilja läsa och följa karaktärernas väg fram till slutet.

Snabba tips:

• Var inte rädd för att skriva för en specifik genre, du måste inte hålla dig inom ramarna.
• Ju mer en karaktär utsätts för saker under bokens gång, desto närmare så kommer man karaktären som läsare.
• Man ska ha respekt för genren och förstå den även om det kan vara svårt att få till det positiva drivet genom hela boken.