Glasblåsarns barn

glasblasarns_barn

Glasblåsarns barn

av Maria Gripe

Maria Gripes Glasblåsarns barn från 1964 är en svensk barnboksklassiker, en sällsam och filosofisk berättelse om längtan, saknad och medmänsklighet, om gott och ont.

På en vårmarknad i Blekeryd i Småland, någon gång i början av 1800-talet, försvinner glasblåsarns barn Klas och Klara. Somliga visste att det skulle ske, andra bara anade det, men ingen kunde göra någonting åt saken. Klas och Klara har blivit bortrövade av Härskaren, som gåva till hans maka Härskarinnan, och nu tvingas de leva i det stora gotiska slottet mitt i en mörk, folktom stad.

Jag älskar den här boken! Det här är en av få böcker som jag har läst om flera gånger och utöver det så har jag sett filmatiseringen med Stellan Skarsgård och Pernilla August flera gånger om.

Det är en magisk berättelse. Stundom mörk och hemsk, men även ljus och vacker. Den är unik och spännande att läsa även fast man vet hur det ska sluta. Det är en saga som fungerar minst lika bra för barn som för vuxna och jag gillar att berättelsen är genomsyrad av nordisk mytologi/folktro med allt från korpen Klokes ögon till Mildväders magi. Har man inte läst den här svenska klassikern än så är det dags att göra det nu!

Tack Modernista för det fina recensionsexemplaret!

betygbetygbetygbetygbetyg

Titel: Glasblåsarns barn | Författare: Maria Gripe | Genre: Barn | Förlag: Modernista | Format: Inbunden, Recex | Sidantal: 160 | Utgivningsår: 2016

Harry Potter and the Cursed Child – Parts I & II

Harry Potter and the Cursed Child – Parts I & II av J.K. Rowling, Jack Thorne, John Tiffany

Repetitionsutgåvan av manuset till pjäsen Harry Potter and the Cursed Child – Parts I & II.

Det har alltid varit svårt att vara Harry Potter, och det är inte mycket enklare nu när han är en överarbetad anställd på Trolldomsministeriet, make och pappa till tre skolbarn. Medan Harry brottas med ett förflutet som ständigt gör sig påmint, måste hans son Albus slåss mot ett arv han aldrig velat ta del av. Det förflutna och nutiden smälter samman på ett olycksbådande sätt och både far och son blir medvetna om den obekväma sanningen: Ibland kommer mörkret från platser man inte väntat sig.

Det brukar vara ett gott tecken när jag läser ut en bok på två dagar, men det här är tyvärr ingen riktig bok med sidor fulla av text så det är klart att den gick fort att läsa ut. Med det sagt så var den faktiskt väldigt bra trots att det bara är ett manus och jag blev väldigt sugen på att se själva pjäsen, men det kommer aldrig att ske då biljetterna är slutsålda och jag planerar inte att åka till England bara för att få se pjäsen (vill absolut inte se en svensk version utan originalet!)

Det roligaste är att jag i och med denna bok blev förtjust i Draco, en karaktär jag aldrig tyckte om i böckerna, och hans son är min absoluta favorit numera (efter Snape givetvis!)

Jag hade gett den högre betyg om det hade varit en riktig mustig Harry Potter-bok, för historien är spännande även om den är långt ifrån unik.

betygbetygbetygbetygbetyg

Titel: Harry Potter and the Cursed Child – Parts I & II | Författare: J.K. Rowling, Jack Thorne, John Tiffany | Genre: Fantasy, | Förlag: Little Brown | Format: Inbunden | Sidantal: 352 | Utgivningsår: 2016

Jag utan dig

Jag utan dig

Jag utan dig av Kelly Rimmer

A story of how love can break our hearts – and heal them.

Callum arbetar på en stor PR-byrå i Sydney och tar varje dag färjan hem till förorten Manly. En dag på färjan kommer han av en slump i samtal med Lilah, som är en engagerad jurist och miljökämpe, och detta första möte utvecklar sig snabbt till en stormig förälskelse. Ingen av dem tror egentligen på kärlek vid första ögonkastet, men de klickar helt enkelt med varandra.Lilah försöker först kämpa emot med alla medel. Hon hittar på den ena ursäkten efter den andra för att inte låta känslorna ta över, men till sist ger hon upp och låter sig översköljas av kärleken. Allt ser ljust ut, och deras förhållande blir allt starkare. Men så kommer den dag då Lilah inte längre kan ignorera de sjukdomstecken som hon fruktat och hållit hemliga för Callum…

Det här känns som en bok man antingen älskar eller hatar, eller är det kanske själva genren i sig som skapar så starka känslor kring boken? Det är omöjligt att börja läsa boken utan att redan innan veta att den ena huvudpersonen är sjuk, har man läst böckerna som den jämförs med (Livet utan dig och En dag) så vet man ungefär hur det hela kommer att sluta. Det är faktiskt just denna jämförelse som förstör lite av tjusningen med boken, för det är inte särskilt roligt att läsa en bok som man redan på förhand vet hur den kommer att sluta. Och att jämföra Jag utan dig med böcker som har de mest tragiska sluten känns väldigt ödesdigert.

Det andra som jag störde mig väldigt mycket på var tiden det tar innan själva sjukdomen i fråga nämns eller tas upp ordentligt. Väldigt segt och väldigt jobbigt att läsa när man vet i stort sett allt innan det står i boken. Man lider med huvudpersonerna genom hela boken och det är nog det jag tyckte bäst om. Att man faktiskt känner med dom även om man kanske aldrig själv har upplevt en sådan förlust – och hoppas att man aldrig ska behöva det heller. Jag tillhör dessvärre den typ av läsare som älskar lyckliga slut (eller där precis alla dör / ondskan segrar totalt) och då känns sådana här melankoliska historier ganska mesiga. Romantiken är det inget fel på, jag tyckte verkligen om Lilah och Callum, men det känns inte som en minnesvärd historia. Det är ingen bok som påverkade mig på djupet även om den var både läsvärd och lättläst.

Tack Modernista för recensionsexemplaret.

betygbetygbetygbetygbetyg

Titel: Jag utan dig | Författare: Kelly Rimmer | Genre: Romantik | Förlag: Modernista | Format: Inbunden, Recex | Sidantal: 320 | Utgivningsår: 2016

De sista änglarna

160430-13

De sista änglarna av Mattias Kuldkepp

De sista änglarna är berättelsen om Joanne, Inés och Richard, som tvingas samman av ödets vindar. En inre och en yttre resa påbörjas i deras strävan efter svar – svar som de desperat behöver för att förstå sig själva och för att undvika undergångens brant.

Tvillingarna Joanne och Inés är inte som andra. De har aldrig träffats eller talat med varandra, men ändå är deras öden sammansvetsade sedan födseln. De är de sista änglarna. Falskt anklagade för mord slits de från sina invanda liv och kastas ut i en svårbegriplig tillvaro där de måste kämpa för sin överlevnad.
Utanför Albuquerque i New Mexico sker samtidigt en hemsk flygplansolycka. Endast en person överlever, en okänd man som fångas på bild strax innan han försvinner spårlöst. Men vem är han? Den desillusionerade frilansjournalisten Richard Carter är säker på att han sett den okände överlevaren tidigare och beslutar sig för att göra sitt livs scoop.
Historierna om Joanne, Inés och Richard vävs samman i deras försök att finna svar, svar som de är i desperat behov av, för tiden är knapp. Men vem kan man lita på när marken under fötterna är satt i gungning?
Det tog ett tag för mig att läsa ut boken – trots att den var väldigt lättläst och det gick verkligen snabbt att komma in i handlingen – för att jag varit dålig på att läsa klart böcker nu på sistone. Nu fick jag dock tummen ur och läste igenom hela boken i ett nafs. Det var verkligen inte svårt för boken är full av dialog och handlingen flyter på nästan helt utan avbrott vilket är ovanligt. Visst kändes det lite udda att läsa en svensk bok som enbart kretsar kring icke svenskar och utspelar sig utanför Sveriges gränser. Språket känns även det amerikanskt i sig, hur de uttrycker sig. Exempelvis så säger man väl aldrig i svenskan att någon kan ”gå och knulla dig själv” när man översätter ”go fuck yourself”? Planer på att ge ut den utomlands? Den är oavsett väldigt bra skriven och verkligen på det sätt jag tycker är skönast att läsa.
Jag tyckte mycket om de båda kvinnliga huvudrollerna, Joanne och Inés, men aningen mer om Inés. Som jag ärligt talat ville läsa mer om och därför inte var så värst glad över att hon inte fick lika stort utrymme som Joanne på slutet. Något annat som jag var glad över var att här hoppade man inte fram och tillbaka i tiden utan att berätta vilket år och dag det gällde innan nästa kapitel började. Så skönt att slippa gissa. Fast det kändes lite tråkigt att man tappade så mycket tid mot slutet av boken och jag hade hemskt gärna läst något kapitel till om hur Inés och Johannes fick till det, innan vi hoppade nästan 20 år framåt i tiden.
Jag kanske bör nämna originaltiteln också, för De sista änglarna låter så mycket bättre än Efter branden i Sodom. Mest på grund av att det inte låter lika religiöst (änglar figurerar ju överallt numera inte enbart inom kristendomen), för både jag och många andra skyr religion som pesten och skulle säkert ha missat att läsa boken om vi såg den på hyllorna under det gamla namnet. Men änglar är spännande att läsa om, speciellt den här nya sortens änglar och demoner. Jag var faktiskt väldigt förvånad över hur intresserad jag var och hade gärna läst mer om hela mytologin i sig eftersom den inte alls överensstämmer med det jag läst om ämnet tidigare. Väldigt spännande skulle jag säga. Det är för övrigt långt ifrån en förutsägbar bok, man vet inte alls vad som ska hända och även fast jag inte gillar allt oförutsett så blir det som sagt väldigt spännande.
Det här är helt enkelt en bok som lyckas med att berätta en historia om bibliska väsen utan att göra det till en bok om religion i sig, det är riktigt bra gjort! Jag tyckte verkligen om De sista änglarna och rekommenderar den varmt som sommarläsning!
Kul att få läsa ännu en bok från en lokal författare. Jag bor ju också i Sollentuna/Helenelund och har annars bara läst Elisabet Nemerts böcker. Får se om jag kan få tag på fler böcker eller noveller av Mattias framöver…

Tack Ragnarök Förlag & Mattias för recensionsexemplaret.

betygbetygbetygbetygbetyg

Titel: De sista änglarna (Efter branden i Sodom) | Författare: Mattias Kuldkepp | Genre: Fantasy, Spänning, Övernaturligt | Förlag: Ragnarök Förlag | Format: Inbunden, Recex | Sidantal: 369 | Utgivningsår: 2016

Glastronen

Glastronen av Sarah J. Maas

Lönnmördare, palatsintriger, magi och romanser. Vad mer kan man begära?

I kungadömet Adarlan – där magi och gamla seder förbjudits, och där härskaren styr med järnhand – kallas landets främsta lönnmördare, 18-åriga Celaena Sardothien, till rikets vackra, skimrande glasslott.

Hon reser dit, inte för att mörda kungen, utan för att vinna sin frihet. Om Celaena besegrar tjugotre motståndare i en tävling – mördare, tjuvar och soldater – blir hon frigiven från fängelset och kommer att få tjäna som kungens kämpe.

Kronprinsen, Dorian Havilliard, kommer att utmana henne. Kaptenen för livgardet, Chaol Västfall, kommer att träna henne. Och båda kommer att försöka vinna hennes hjärta. Men något ondskefullt ruvar i glasslottet, något som är där i syfte att döda.

Celaenas kamp för sin frihet övergår till en kamp för överlevnad, till ett desperat försök att förgöra de mörka krafterna innan de utplånar hela hennes värld.

Det här är en bok i min smak, den har lite av varje och har en handling som jag tycker flyter på bra. Celaena är en intressant karaktär som inte får leva ut riktigt i den här boken av uppenbara anledningar. Vi får hoppas att hon får visa vad hon går för i kommande böcker. En sak jag inte förstår mig på är romantiken i boken, varför Chaol är intressant bland annat. Han är en ganska platt karaktär och väldigt mesig när det kommer till kvinnor. Dorian är hans raka motsats, men inte heller där så förstår jag tjusningen (okej båda tycker om böcker vilket är ett plus, men annars?) utan det verkar mest vara det yttre som lockar. Jag tror att boken hade varit ännu bättre utan romantik tills dess att man lärt känna karaktärerna bättre.

Handlingen i boken påminner en del om Hungerspelen och Divergent i och med träningen och prövningarna, men har även vissa likheter med Röd drottning. Nu tycker jag betydligt bättre om Celaena än både Tris och Mere (svårt att slå Katniss) då hon verkar ha betydligt bättre självförtroende och då hon inte har någon familj så gör det henne mer känslokall och trovärdig som lönnmördare. Jag hade som sagt gärna fått veta mer om de andras personligheter och varför de är som de är, kungen och drottningen till exempel förstår jag mig inte riktigt på. Varför utrotades allt som hade med magi att göra? Det känns som om det finns många lösa trådar i behov av att knytas samman. Det här är förvisso bara en bok av många av samma författare, så jag ser fram emot fortsättningen.

Jag måste rikta lite kritik till översättarna tyvärr, det känns inte som om de har översatt vissa ord på ett korrekt sätt. Alltså inte ersätt det engelska ordet med ett passande svenskt ord utan bara översatt det ordagrant. Det gör att jag som läsare kom av mig flera gånger. Samt att man i modern tid väljer att översätta namn bara för att det är fantasy tycker jag är beklagligt, det låter så mycket bättre med namn och orter på originalspråket om det är engelska. Om Modernista läser detta så ställer jag gärna upp på att korrekturläsa böcker som denna innan publicering – eller ge den till någon annan bokbloggare som har koll – för det känns inte som om någon har kritiskt granskat översättningen ordentligt. Många svenska översättningar står och faller på just detta, vilket är anledningen till varför så många väljer att köpa böckerna på engelska. Måste förstås säga att det är mycket av boken som är bra översatt, men just de här enstaka orden, meningarna och namnen gör att det känns som en dålig översättning, det är inte lätt att översätta – jag vet – jag har översatt en hel del i mina dar.

Slutligen så vill jag säga att jag inte direkt blev besviken, men så hade jag inga höga förväntningar heller. Jag tycker om Celaena och Nehemia, men inte fler än så. Det finns inga fantastiska killar i boken att bli upp över öronen i heller, men jag tycker inte att Celaena behöver någon romantik ärligt talat. Hon bör hålla sig till att ha ihjäl folk och monster, utrota ondskan. Det gör hon trots allt allra bäst!

Tack Modernista för recensionsexemplaret.

betygbetygbetygbetygbetyg

Titel: Glastronen | Serie: Glastronen #1 | Författare: Sarah J. Maas | Genre: Fantasy, Science fiction, Tonår, Unga vuxna | Förlag: Modernista | Format: Inbunden, Recex | Sidantal: 400 | Utgivningsår: 2016

Jack

m-varken-mer-eller-mindre

Jack av Christina Lindström

Vi spelar Counterstrike och skrattar, och resten av natten ligger vi under Frejas rödprickiga, svala påslakan och kysser varandra. Hennes haka blir öm av min skäggstubb.

Jack är den snygga och coola killen, som är grym på innebandy och får alla tjejer han vill ha. Freja har en lite för stor näsa, en rosa stickad mössa och tycker om att titta på sälar. De är ett omaka par på papperet, men när de träffas i ett badrum på en fest kan ingen av dem värja sig. De faller handlöst för varandra och allt känns helt rätt.

Men så hinner Jacks historia ikapp dem. I grundskolan var han en mobbare och han har ett förflutet inom nazistiska rörelser. Jack har förändrats, men för Freja blir det snart obehagligt uppenbart att Jack inte är den hon trodde att han var.

Det är lustigt det här med böcker skrivna av kvinnliga författare som kretsar kring manliga huvudkaraktärer. Genom hela boken så fick jag känslan av att Jack var en tjej. Det var något med sättet hen tänkte på och formulerade sig, som kändes långt ifrån hur killar i den åldern fungerar. Skönt med en annorlunda kille, men i mitt huvud så är Jack en tjej med snopp. Freja är även hon en väldigt konstig filur, ingen jag skulle vilja umgås med då hon har på tok för starka principer och är man inte med henne så är man emot henne. Jag gillade hur boken var skriven och den var extremt lättläst, lagom bra helt enkelt.

betygbetygbetygbetygbetyg
Titel: Jack | Författare: Christina Lindström | Genre: Unga vuxna | Förlag: B. Wahlströms | Format: Lånebok | Sidantal: 267 | Utgivningsår: 2016