Inläggen innehåller reklam genom annonslänkar för Bokus.

Den odödliga Henrietta Lacks

Den odödliga Henrietta Lacks av Rebecca Skloot

I januari 1951 diagnostiserades Henrietta Lacks med cancer.

Nio månader senare avled hon. Men de cellprov som hennes läkare tog lever fortfarande. De har gett upphov till tre Nobelpris, de låg till grund för poliovaccinet, de har varit på månen. Men ingen kände till den fattiga, svarta tobaksodlaren som var alltings upphov.

Den odödliga Henrietta Lacks är en storartad berättelse om vetenskapens fantastiska förmåga att skapa ett bra liv för oss alla. Men också en tragisk historia om krocken mellan medicin, etik och ras. Och inte minst en djupt skakande berättelse om en dotter som förtärdes av frågor om sin mor som hon aldrig fick lära känna.

Jag har alltid sagt att faktaböcker inte är något för mig. Främst för att jag har läsandet som en form utav verklighetsflykt – något man oftast inte kopplar samman med fakta. Men även fast jag läser en verklig historia om riktiga människor som både finns och har funnits och deras liv så är det inte mycket jag kan sammankoppla till mitt eget och på så sätt blir boken skön att läsa även för en person som är avogt inställt till faktaböcker.

Det är lite vanskligt att de bästa faktaböckerna skrivs antingen för att berätta om något tragiskt eller för att berätta en solskenshistoria. Ofta innehåller faktaböcker bådeoch. Det är för mig inte särskilt intressant att de följer en mall. Boken om Henrietta Lacks tycker jag inte gör detta eller så gör det det men på ett betydligt bättre sätt.

För mig känns det dock som att tiden då Henrietta levde, och tiden kring hennes död var det mest gripande att läsa. Jag fascineras av att läsa om en annan tid och hur det gick till väga på sjukhus i en tid då man inte behandlade minoriteter som människor. Hemskt och sant. Kan tänka mig att det här kommer att bli en fantastisk film om det stämmer att Oprah & Alan Ball ska göra den.

Sättet Rebecca Skloot skriver på känns enkelt att förstå även om ämnet är på en helt annan nivå än den jag hann till i skolan. Det fick mig ärligt talat att bli intresserad av biomedicin och celler, hur allt fungerar och hur man framställer vaccin. Var och vaccinerade mig häromdagen med Twinrix mot Hepatit A & B samt fick Dukoral mot Kolera. Funderar även på att vaccinera mig med Gardasil. Tänk vad en enda människas celler kan åstadkomma!

Recensionsex från Booked.nu.

Det som komma skall

BÖCKER JAG HAR LÄST OCH SKA RECENSERA:

Analys av ett försvinnande av Hisham Matar

Maran av Lina Neidestam

I dödsskuggans dal av Ola Skogäng

De andra sagornas bok av Emma Lundqvist

Sankta Psyko av Johan Theorin

Hungerhuset av Loka Kanarp

Tummelisa: eller den andra vildmarken

Feber av Maggie Stiefvater

Dead Reckoning av Charlaine Harris

Henrietta Lacks

I januari 1951 diagnostiserades Henrietta Lacks med cancer. Nio månader senare avled hon. Men de cellprov som hennes läkare tog lever fortfarande. De har gett upphov till tre Nobelpris, de låg till grund för poliovaccinet, de har varit på månen. Men ingen kände till den fattiga, svarta tobaksodlaren som var alltings upphov.

 

Den odödliga Henrietta Lacks är en storartad berättelse om vetenskapens fantastiska förmåga att skapa ett bra liv för oss alla. Men också en tragisk historia om krocken mellan medicin, etik och ras. Och inte minst en djupt skakande berättelse om en dotter som förtärdes av frågor om sin mor som hon aldrig fick lära känna.
(Leopard Förlag)

 

Just nu läser jag boken Den Odödliga Henrietta Lacks av Rebecca Skloot. Fick hem den från Booked och jag såg genast att det var en bok som skulle intressera mig. Är annars inte så lättroad av faktaböcker men Henriettas liv och det som hände efter hennes död är verkligen fascinerande.

Henrietta Lacks var en svart fembarnsmor i USA. Hon drabbades av cancer och var bara 31 år gammal när hon dog i svåra plågor. Det visade sig att just Henriettas cancerceller var av ett osedvanligt aggressivt slag och livskraftiga. Nya celler odlades fram, och så småningom sändes vad som kom att kallas HeLa-celler till cancerforskare runt om i världen. Varken Henrietta själv eller hennes familj hade någon aning om detta. Medan cancerforskarna hade stor hjälp av de ständigt förnyade cellproverna från den fattiga patienten hade hennes efterlevande inte råd att uppsöka läkare när det behövdes.

En bok om rasdiskriminering, om fattigdom, om etiska ställningstaganden som utges av Leopard förlag nu i januari.

Snökristallens frusna skönhet

Snökristallens frusna skönhet av Theres Amrén

Välkommen till en värld där historierna aldrig slutar och en ny tar sin början, välkommen till livet i en värld som skulle kunna vara vår.

Nigalas och dr Rakovs längtan efter ett liv utan förtryck kastar dem, mot deras vilja, rakt in i kampen om herraväldet över Samhället. Den isolerade staden styrs med järnhand av kyrkan och för invånarna är livet i det hierarkiska Samhället lika hårt och kallt som de karga, ändlösa vidderna av is som omger staden.

Allt börjar på Sjukavdelningen där Nigala vakar över De äldsta, ett gåtfullt folk som har legat i koma under århundraden sen den stora katastrofen ödelade världen och skapade en ny istid. Nigala känner djup samhörighet med dem, men det är när hon lär känna dr Rakov som hon får veta varför. I takt med att hemligheterna avslöjas uppdagas en annan verklighet. Är dr Rakov verkligen den han utger sig för att vara, eller är han lika falsk och manipulerande som prästerskapet?

I det konservativa Samhället finns inget utrymme för misstag och en felriktad lojalitet kan få ödesdigra följder. Kyrkans makt är stor och konvenanserna starka, oliktänkare går en grym död till mötes. Insatserna är höga, men varken Nigala eller dr Rakov har något val. Nu gäller det bara att spela spelet och överleva.

Jag fick efter kontakt med författarinnan själv hem denna bok och förväntningarna var stora. Vilket omslag så säg! Jag fastnade lätt för historien och karaktärerna. Nigala är en karismatisk person som man har svårt att tycka illa om trots att hon och invånarna i Samhället har ett annat tankesätt och trossystem. Jag tillhör nog de som tror på vetenskapen och är väl inte alls särskilt religös men det hindrade mig inte i läsningen för religionen i boken var väldigt intressant och jag älskar verkligen sättet Theres byggt upp denna värld på. Namnen och allt.

Boken hade lite av varje, precis som jag tycker om. Science Fiction, Fantasy, Romantik, Historia, Spänning. Det här är en bok som säkerligen kan tilltala de bokälskare som är extra förtjusta i så kallade ”tegelstenar” för det här är en tegelsten i förklädnad. En mycket större bok i mindre format om man säger så.

Jag hade nog föredragit det om det hade varit mer stycken i kapitlen. Man får lite för mycket information på en gång och blir trött i ögonen. Vilket känns lite tråkigt då jag tyckte allt var otroligt intressant att läsa om. Speciellt de små detaljerna, det är det som gör en sån här bok fantastisk. Men jag hade en riktigt underhållande läsupplevelse och all fakta om den här nya världen jag fått besöka kommer jag att bära med mig tills nästa gång jag får plocka upp en bok av Theres.

Nu är det bara att vänta på andra delen i Glaciärernas Era och jag kan slå vad om att den kommer bli minst sagt spännande. Hur ska det gå för Nigala?

Recensionsex från Theres.

 

Tillbaka från ingenstans – Bokbesatt


Efter en lång och jobbig jul så är jag nu tillbaka igen. Låg hela julen med migrän och orkade varken läsa eller göra något annat än må dåligt. Fast nu mår jag bättre. Bloggen fick sig ett nytt namn efter att jag upptäckt att det finns på tok för många bokhyllor som bloggar. Nu är jag BOKBESATT – som jag alltid varit men nu går bloggen under det namnet. Samma innehåll dock. Funderar på att sluta skriva filmrecensioner här och bara göra det på min vanliga blogg men vi får se hur det går. Böcker är ju mitt främsta intresse och nu läser jag på för fulla muggar.

Har läst klart Snökristallens frusna skönhet av Theres Amrén och en recension kommer läggas upp på nyårsafton. Sen ska jag läsa Den odödliga Henrietta Lacks plus några manus till böcker jag fått hem i brevlådan – manus till böcker som kommer ut i januari så ni får vänta till recensionsdagarna på de böckerna. Har ju läst Analys av ett försvinnande bland annat som jag rekommenderar att ni håller utkik efter.

Den vita katten

Den vita katten av Holly Black

Tänk om dina drömmar plötsligt kändes mer verkliga än dina minnen?

Cassel Sharpe kommer från en släkt som i århundraden kunnat manipulera känslor, minnen, lycka och död – de är berörare. Beröring är olagligt, vilket gör dem alla till brottslingar. Men Cassel, som är den yngste sonen till en känsloberörare, har inte den förmågan. Hans mörka hemlighet är av en annan sort – för tre år sedan dödade han sin bästa vän Lila.


Cassel har sedan dess omsorgsfullt upprätthållit en så gott som normal identitet, eftersom allt han vill är att förtränga de oerhörda skuldkänslor han bär på. Han försöker också undvika sin familj, som han vet samarbetar med maffian. Men när hans skrämmande mardrömmar om en vit katt sammanfaller med hans två bröders hotfulla beteende, så känner han instinktivt att något är mycket fel, och fasaden rämnar. Bit för bit börjar Cassel pussla ihop trassliga minnesfragment, och med det uppdagas en konspiration långt mer komplicerad och farlig än han kunnat ana.

Det var lite annorlunda att läsa från en killes perspektiv, speciellt när författaren är kvinna så händer det ibland att killen låter som en tjej. Det var inte så i detta fall – bortsett från att jag inte tror att killar tänker på riktigt samma sätt.

Jag gillar att Cassel ljuger och lurar folk för att uppnå sina mål. Det gör läsningen mer spännande att få följa en halvond karaktär – lite som om man hade fått följa Draco Malfoy istället för Harry Potter. Fast på grund av detta så fastnade jag aldrig för Cassel, man känner inte för honom på samma sätt som om han hade varit en tjej.

Magisystemet i boken är intressant och jag ville hela tiden veta mer. Det var för lite info om dess utsträckning men jag tyckte om att det inte blev likt Dragon Ball att man kan ha obegränsat med kraft och bara bli bättre och bättre utan gräns.

Det var en seg bok som inte fångade mig riktigt. Synd för jag gillar Holly Blacks tidigare böcker. Hon borde kanske ha hållit sig till en kvinnlig huvudperson…

Recensionsex från B Wahlströms.