Berätta aldrig det här

Berätta aldrig det här
Titel: Berätta aldrig det här
Författare:
Utgiven: 2020
Sidor: 377
Format: Inbunden, Ljudbok
ISBN: 9789189087309
Goodreadsbetyg: 4.03
Medieprofilen Frida Boisen har aldrig sagt ett ord om den hemlighet som genomsyrat så många år av hennes liv med skuldkänslor. I romanform berättar hon nu sin historia. Det är mors dag och Frida har glömt att skicka blommor till sin mamma Rosita. När hon även missar moderns telefonsamtal har hon ingen aning om att katastrofen är ett faktum. Dagen efter kommer beskedet att Rosita har hittats död. Men det är när Frida upptäcker hennes sista hälsning som världen fullkomligt rämnar. Berätta aldrig det här är en gripande självbiografisk roman om en skavande mor-dotter-relation som utmynnar i en tragedi. På ett lika litterärt som lättillgängligt språk navigerar författaren genom då- och nutid, och kombinerar bottenlöst mörker med rak humor och oförställd öppenhet i sin strävan att bryta rådande tabun.

Det här är en lika delar hemsk som ärlig och framförallt viktig redogörelse av en mor och dotter-relation som slutade i ett tragiskt självmord. Jag har förstått att det är vanligare än man kan tro med toxic (giftiga) familjerelationer där man bara mår sämre och sämre av att umgås med sina nära och det finns inte alltid någon logik bakom det hela.

Att en årlig kontroll av allas psykologiska välmående inte är obligatorisk i dagens samhälle tycker jag är förkastligt. Det finns så många som mår dåligt som aldrig gör något åt det - då många fortfarande inte förstår att det finns hjälp att få - och det kan påverka hela familjer.

Just Fridas berättelse är så stark och då jag även lyssnade på ljudboken så fick jag verkligen höra nyansskillnaderna i hennes röst när hon berättade om sin barndom och sin fina mamma. För det är ju så att det ofta finns fina minnen kvar även när det dåliga börjar ta över. Jag kan bara jämföra med min mormor som blev dement och extremt elak mot mig de sista åren hon levde, för mig så raserade det den fina relationen vi haft under hela min uppväxt, men nu i efterhand så saknar jag givetvis min mormor - som den hon var innan hon blev sjuk och personlighetsförändrad.

Det här är en bok som jag tycker att alla borde läsa för den sätter verkligen perspektiv på våra familjerelationer och att man inte ska ta något för givet. Att jag sedan aldrig kan förstå mig på människor som väljer att avsluta sina liv utan en vettig anledning (som obotliga sjukdomar) och utan att prata om det med någon först - det är mitt problem. Jag hoppas att det i framtiden kommer finnas bättre psykvård - där man inte behöver vänta flera månader på att få hjälp - och att det blir ännu mer normaliserat än det är idag så att ingen är rädd för att framstå som ett "psykfall" när man mår dåligt. Om vi aldrig berättar om de som har begått självmord så kommer vi aldrig att få ut informationen om att det finns hjälp att få.

Det bästa i boken tyckte jag var bitarna om Fridas egen familj och deras fina och hälsosamma relation. Det är ett bevis på att man alltid kan vända någonting negativt till något positivt så länge viljan att kämpa vidare finns där.

Tack Bookmark Förlag för det fina recensionsexemplaret!

Monica Magnus 1966

Monica Magnus 1966
Titel: Monica Magnus 1966
Författare:
Utgiven: 2020
Sidor: 268
Format: Inbunden
ISBN: 9789189007987
Goodreadsbetyg: 4.00
Året är 1965. Det är lördag och i lägenheten ovanför Arvidssons rör i Uppsala är det fest. I köket står Monica och önskar att alla kunde gå hem. Hon är fjorton år gammal och redan trött på allt sin pojkvän Janne som har samma fest varje helg, sina omogna klasskamrater och sin mamma som inte låter henne växa upp. När den åtta år äldre Magnus plötsligt står i dörröppningen och ber henne följa med honom får allt en ny början. Hemma på Lindsbergsgatan sitter Anna-Britt och väntar på sin dotter. Hon är rädd att Monica ska göra samma misstag som hon själv. Det enda hon vill är att se sin dotter bli självständig och oberoende. Bo i en villa i Kåbo och välja en man som avgudar henne. Kanske till och med bli lycklig. Monica Magnus 1966 är en sann berättelse om två personer som inte kan hålla sig flytande utan varandra och om den såriga relationen mellan mor och dotter. Det är en roman om den stora kärleken och hur den kan riskera att bränna sönder allt i sin väg.

Eftersom det här är en verklighetsbaserad berättelse så känns den därefter mer tragisk. Monica är Ulrika Ewermans syster, en person hon aldrig träffat men ändå skriver så personligt om baserat på efterforskningar och vittnesmål. Hon har fyllt i luckorna på ett trovärdigt sätt som gör att den känns mer äkta. Monicas liv känns som en svensk Romeo och Julia-historia där hon kommer i kläm när hennes familj och framförallt mamma Anna-Britt inte anser hennes val av pojkvän som acceptabelt. Med tanke på Monicas ålder så förstår jag mamman, men samtidigt så känner jag verkligen för Magnus och hans problematik som givetvis inte gör saken enklare. Det är många impulsiva och oansvariga val som leder till slutet. Ett slut som blev en början för Ulrika. Det här var en riktigt sorglig men ändå varm och kärleksfull berättelse som jag tyckte om och kommer stanna med mig en lång tid framöver.

Tack till Bookmark för det fina recensionsexemplaret!

Jag utan dig

Jag utan dig

Jag utan dig av Kelly Rimmer

A story of how love can break our hearts – and heal them.

Callum arbetar på en stor PR-byrå i Sydney och tar varje dag färjan hem till förorten Manly. En dag på färjan kommer han av en slump i samtal med Lilah, som är en engagerad jurist och miljökämpe, och detta första möte utvecklar sig snabbt till en stormig förälskelse. Ingen av dem tror egentligen på kärlek vid första ögonkastet, men de klickar helt enkelt med varandra.Lilah försöker först kämpa emot med alla medel. Hon hittar på den ena ursäkten efter den andra för att inte låta känslorna ta över, men till sist ger hon upp och låter sig översköljas av kärleken. Allt ser ljust ut, och deras förhållande blir allt starkare. Men så kommer den dag då Lilah inte längre kan ignorera de sjukdomstecken som hon fruktat och hållit hemliga för Callum…

Det här känns som en bok man antingen älskar eller hatar, eller är det kanske själva genren i sig som skapar så starka känslor kring boken? Det är omöjligt att börja läsa boken utan att redan innan veta att den ena huvudpersonen är sjuk, har man läst böckerna som den jämförs med (Livet utan dig och En dag) så vet man ungefär hur det hela kommer att sluta. Det är faktiskt just denna jämförelse som förstör lite av tjusningen med boken, för det är inte särskilt roligt att läsa en bok som man redan på förhand vet hur den kommer att sluta. Och att jämföra Jag utan dig med böcker som har de mest tragiska sluten känns väldigt ödesdigert.

Det andra som jag störde mig väldigt mycket på var tiden det tar innan själva sjukdomen i fråga nämns eller tas upp ordentligt. Väldigt segt och väldigt jobbigt att läsa när man vet i stort sett allt innan det står i boken. Man lider med huvudpersonerna genom hela boken och det är nog det jag tyckte bäst om. Att man faktiskt känner med dom även om man kanske aldrig själv har upplevt en sådan förlust – och hoppas att man aldrig ska behöva det heller. Jag tillhör dessvärre den typ av läsare som älskar lyckliga slut (eller där precis alla dör / ondskan segrar totalt) och då känns sådana här melankoliska historier ganska mesiga. Romantiken är det inget fel på, jag tyckte verkligen om Lilah och Callum, men det känns inte som en minnesvärd historia. Det är ingen bok som påverkade mig på djupet även om den var både läsvärd och lättläst.

Tack Modernista för recensionsexemplaret.

betygbetygbetygbetygbetyg

Titel: Jag utan dig | Författare: Kelly Rimmer | Genre: Romantik | Förlag: Modernista | Format: Inbunden, Recex | Sidantal: 320 | Utgivningsår: 2016