Spänning

Inläggen innehåller reklam genom annonslänkar för Bokus.

Vänförfrågan

Friend request
Titel: Friend request
Författare:
Utgiven: 2018
Sidor: 368
Format: Inbunden
ISBN: 9789188107732
Goodreads Betyg: 3.83
"Du har fått en vänförfrågan från Maria Weston."

Mejlet från Facebook gör Louise bestört och illamående. Maria Weston har varit försvunnen i över 25 år. Senast hon sågs var på avgångsklassernas avslutningsfest 1989. Sedan den kvällen har hon varken setts till eller hörts av. Alla tror att hon är död.

Louise har levt hela sitt vuxna liv med känslan av att hon bär skulden till Marias mystiska försvinnande. Och nu är Maria tillbaka - eller? Louise tvekar först men nyfikenheten tar över och hon bekräftar vänförfrågan och klickar sig in på Marias profilsida. Det blir början på en mardröm.

Jag hade höga förväntningar på Vänförfrågan och de blev bara högre när Louise genom hela boken ältar det hemska som hon var med om 1986. Det hela föll ganska platt när det hemska avslöjades och det här är inte någon riktig psykoligisk thriller utan snarare en bok om mobbing och rädslan över att man flera år senare ska få betala för allt elakt man gjort i sin ungdom.

Jag har alltid tyckt om böcker skrivna i Jag-form, men den här är väldigt seg och det tar mig nästan halva boken innan jag kom in i handlingen ordentligt. Just andra halvan av boken är betydligt bättre och jag gillar att den har en liten twist, något som lyfter de flesta böcker och den här hade ett stort behov av.

I det stora hela så händer det inte så mycket i boken, det är mycket fokus på Louise son Henry, hennes få vänskapsrelationer och paranoian kring meddelandena från Maria.

Jag tycker att det är en läsvärd bok om man inte förväntar sig en spänningsroman utan snarare ett psykologiskt relationsdrama om kretsar kring en försvunnen flicka och hur det som hände påverkade livet för de som kände henne.

Lazarus

Lazarus (Joona Linna #7)
Titel: Lazarus (Joona Linna #7)
Författare:
Utgiven: 2018
Sidor: 543
Format: Inbunden
ISBN: 9789100142698
En död man hittas i en lägenhet i Oslo. När polisen öppnar frysboxen i köket gör de ett fruktansvärt fynd. Offret visar sig vara en dittills okänd gravskändare och trofésamlare. Några dagar senare kontaktar en tysk kommissarie Joona Linna och ber om hjälp med ett mordfall på en camping utanför Rostock.

Joona förstår att mönstret som framträder är vansinnigt och samtidigt omöjligt att ignorera. Vissa skulle kalla det för ett mirakel om någon återvände från döden – andra skulle kalla det för en mardröm.

Det här är mitt första möte med Joona Linna och Kepler vilket slår mig som ganska underligt, för det här är den typen av thrillers som jag uppskattar mest. Det är rappt, intelligent och istället för att ha en massa utfyllnad så känns miljöbeskrivningarna relevanta och för på så vis berättelsen framåt. Att det är blodigt, rått och oförlåtande gör mig bara än mer sugen på att läsa resterande böcker och de kommande givetvis.

Att skriva en recension utan att spoila något ur Lazarus är svårt, för det jag undrar nu är hur de ska fortsätta efter allt det som händer i boken? För det är fruktansvärt spännande rakt igenom, likt den bästa sortens film där man hela tiden sitter på nålar och alla hänger löst. Många kan nog tycka att det blir lite väl läskigt och tar en paus för att kolla så att ytterdörren är låst, men för en inbiten skräckfantast som mig, så blev det här snarare en mysrysare som höll mig fast tills slutet. På ett par timmar hade jag läst ut de nästan 550 sidorna och ville bara ha mer!

Nu hoppas jag att fler förlag skickar psykologiska thrillers som recex till mig, för även om jag älskar ungdomsromaner, romance och historiskt, så behöver jag även lite mysrys nu på hösten.

Tack till Bonniers Förlag för det fina recensionsexemplaret och inbjudan till eventet på Djurgården.

Törst

Törst (Raseri #2)
Titel: Törst (Raseri #2)
Författare:
Serie:
Utgiven: 2018
Förlag:
Sidor: 445
Format: Inbunden
ISBN: 9789163960253
Goodreads Betyg: 4.05
Kampen för överlevnad sätts på sin spets i efterdyningarna av virusets framfart när ett nytt hot gör sig gällande. De som inte har smittats förstår snabbt att om de ska överleva måste de hålla sig undan när solen går ned.

För det är när mörkret faller som de kommer fram. De förändrade.

Törst är den andra och avslutande delen i serien om polismannen Erik och tar vid där Raseri slutade, där ett virus spred sig som en löpeld genom Stockholm och lämnade inget annat än förödelse efter sig.

Först och främst: Äntligen! Äntligen har jag fått läsa fortsättningen som jag längtat efter i snart två år. Boken utspelar sig direkt efter första boken Raseri och det är fortsatt spännande och välskrivet precis som i del 1. Här får vi följa de överlevande och jag tycker om att ingen sitter säkert. Vem som helst kan smittas eller dö, när som helst. Det är som en egen, svensk variant av The Walking Dead och I am legend. Som jag sagt tidigare så är smittan genialisk. Jag avslöjar inte vad det är om ni inte har läst den första boken än. Rädslan för att bli smittad kan resultera i något värre än det man var rädd för från början.

Det här var verkligen en mysbok rakt igenom, om man kan kalla blod och våld för mys alltså. Jag tycker nog bäst om delarna inne i Stockholm där de rör sig på Kungsholmen och Skeppsholmen. Om man inte är familjär med områdena så kan jag rekommendera att man ta en virtuell promenad i Google Street View för att lättare leva sig in i allt det hemska som sker i Andreas infekterade Sverige.

Det bästa av allt: Boken har ett ordentligt och bra slut. Det uppskattas något enormt och därför så utser jag den här boken till en av de bästa och mest genomtänkta böckerna jag läst i år. Rekommenderas verkligen, speciellt med ett glas rött som tillbehör.

För er som gillar att lyssna på böcker så kan jag även tipsa om ljudböckerna som båda är inlästa av Ludvig Josephson. Han läser bland annat in berättelser i Creepypodden och är en av mina favoriter. Perfekt halloweenlyssning i höst, båda böckerna och podden!

Ser verkligen fram emot dina kommande böcker Andreas, oavsett genre! Tack så hemskt mycket för det fina recensionsexemplaret!

Tiggaren

Tiggaren
Titel: Tiggaren
Författare:
Serie: ,
Utgiven: 2016
Sidor: 394
Format: Pocket
ISBN: 9789188171122
Goodreads Betyg: 3.75
Minnesstunden är känslosam. En ung kvinna är död, under ofattbara omständigheter. Men i bakgrunden befinner sig en person som intensivt betraktar de sörjande, mån om att själv inte bli sedd.

Samtidigt faller Stockholms tiggare offer för vad som verkar vara en psykopatisk seriemördare. Polisen famlar i mörkret, och den enda personen som kan stoppa morden måste göra allt för att stanna i det fördolda.

Tiggaren är den obehagligt aktuella och spännande femte delen om kriminalinspektör Emma Sköld. Oavsett om boken läses som en fristående deckare eller en fortsättning på serien kommer läsaren att få ta del av Emma Skölds starka och rättmätiga hämnd.

Jag måste börja med att erkänna att det här var den första boken jag läste av Sara, trots att det är del fem i serien om Emma Sköld. Som tur är så är de fristående och jag gillar när böcker i serier, oavsett om de är fristående eller ej, tar upp det som hänt i tidigare delar. För ofta så går det ett par år mellan böckerna och det har hänt att jag glömt bort vissa personer och händelser när jag börjar på den senaste boken.

Det bästa med Saras böcker är att det går i ett högt tempo och kapitlen är korta, vilket gör att man "bara ska läsa ett kapitel till" och då sträckläser hela boken i ett svep.

Just Tiggaren har ett aktuellt tema i och med intåget av EU-migranterna för några år sedan. Jag förstår inte varför vissa är så hatiska mot de här människorna, det är fruktansvärt när ens hemland sviker sina medborgare så att de tvingas ge sig iväg för att deras familj ska få ett bättre liv. Jag själv är betydligt mer arg på grannar som röker eller barn som skriker än fattiga människor.

Men åter till boken. Jag kom snabbt in i handlingen och anade ganska omgående vart den var på väg. Även om jag kände på mig vissa saker, så var det en riktigt spännande bok, med välskrivna karaktärer och jag kommer att kasta mig över både de äldre böckerna och den senaste, Syndabocken, nu i sommar.

Norra Latin

171212-04

Norra Latin av Sara Bergmark Elfgren

Vad väntar i skuggorna på Norra Latin?

Tamar drömmer om att bli skådespelare. Clea är uppvuxen på teatern och filminspelningar. En regnig augustidag börjar de teaterprogrammet på Norra Latin i Stockholm. De går i samma klass, men lever olika liv. Tamar har lämnat både familj och vänner och flyttat till en ny stad. Clea har bott i Stockholm hela sitt liv och har en självklar position på skolan.

Men den anrika byggnaden döljer många hemligheter. En tragedi som sägs ha inträffat i aulan när skolan var pojkläroverk, har förvandlats till en vandringssägen. Vad är sanning och vad är myt? Och vad väntar i skuggorna på Norra Latin?

Det här är så gott som en perfekt bok. Eftersom jag har varit på Nora Latin för konferenser och gått förbi där många gånger – samt varit där under tiden jag läst boken – så känns den så verklig. Jag tycker verkligen att boken håller Cirkeln-klass och Sara är en underbar författare som skriver så engagerande och smart att man inte kan låta bli att ryckas med i handlingen. Fast det bästa är hennes karaktärer. De kommer till liv på ett sätt som jag inte riktigt kan beskriva. Likt omgivningsbeskrivningarna – som är av toppklass – så kan jag riktigt se personerna framför mig. Utom Sam då, som jag tycker känns väldigt vagt beskriven utseendemässigt, jag undrar vad hen hade för stil och frisyr mer än jag bryr mig om hens könsidentitet. Det är skönt att läsa om olika människor, men jag tycker att det är för stort fokus på kön i allmänhet. Vem bryr sig om vad folk är egentligen eller hur man skriver pronomen? Det är så löjligt att man måste slänga ihop alla i olika grupper, oavsett om det är han, hon eller hen. Kan inte alla bara få vara individer?

Bara för att jag identifierar mig som kvinna så känner jag ingen speciell tillhörighet med andra kvinnor. Om någon framgångsrik kvinna vinner ett pris så hurrar jag inte för att jag känner att det var “en av mina” som vunnit utan för att hon (förmodligen) förtjänat det för sina egna prestationer. Om någon kallar mig hon, hen eller han spelar ingen roll. Jag bryr mig inte. Med det sagt så tycker jag att fler ickebinära karaktärer borde få huvudroller i böcker och inte bara biroller.

Men nog om mig och mina personliga åsikter i allmänhet, det här är en riktigt bra bok som jag rekommenderar alla att läsa om de har möjlighet och tycker om ungdomsböcker. Det är ingen skräck om ni frågar mig, men en bok om kärlek och förlust, om hur det är att vara ung och försöka hitta sin egen väg i livet.

Den enda anledningen till varför jag inte gav Norra Latin en full pott är att jag är så extremt ointresserad av teater och skådespeleri. Shakespeare tycker jag om till viss del, Trettondagsafton är min stora favorit på grund av crossdressingen där Viola klär ut sig och vilseleder Orsino som hon sen fattar tycke för, men även Stormen tycker jag om. Allt han skrev med tragiska slut tycker jag illa om dock.

betygbetygbetygbetygbetyg

Titel: Norra Latin | Författare: Sara Bergmark Elfgren | Genre: Unga vuxna, Övernaturligt | Förlag: Rabén & Sjögren | Format: Inbunden, Lånebok | Sidantal: 496 | Utgivningsår: 2017 | Köp boken: Bokus

Orkidépojken

Orkidépojken Bokbesatt

Orkidépojken av Helena Dahlgren

SKOGENS MÖRKA GRAVITATION: ALLT PEKAR DITÅT, KÄNNER NI DET OCKSÅ?

När bästisarna Hanna och Zeb tar studenten är det meningen att LIVET ska börja. Det är nu de ska lämna urtrista förorten Tyresö och bege sig ut i världen. London väntar. Men först en sista hemmasommar som går åt till att jobba på kyrkogården, festa på stans gayklubbar, ströglo på den gamla tv-serien Twin Peaks och läsa Orkidépojkens märkliga blogg. Så länge någon kan minnas har det viskats om en närvaro ute i Tyresös skogar. Varken Hanna eller Zeb har lagt någon särskild vikt vid det. Förrän de plötsligt blir tvungna För konstiga saker sker: först försvinner en hund, och därefter en före detta skolkamrat. Lina, ortens drottning. Hon som alla vill känna men ingen känner, inte på riktigt.
Sen går det mesta åt helvete.

Det är lika bra att säga det redan nu, men jag tål inte David Lynch och allt han skapat. Twin Peaks inkluderad. Och då har jag verkligen försökt genom att se allt, fast jag hoppade över Eraserhead efter att min pojkvän sagt att det var bland det värsta han sett. Men i Orkidépojken så tycker jag att Helena har tagit det lilla som jag faktiskt tyckte om med Twin Peaks och gjort en egen berättelse som jag tyckte var riktigt bra!

Jag fullkomligt älskar alla popkulturella referenser som jag är glad att jag faktiskt fattar! Och även fast jag inte riktigt hade ett vanligt tonårsliv, då jag satt instängd likt Orkidépojken och läste högstadiet och en del av gymnasiet på distans på grund av min sociala fobi, så känns det så äkta med tonårsångesten som verkligen påverkar min som läsare.

Jag fick lite vibbar av underbara Life is Strange, som är ett spel där man – förutom att man kan spola tillbaka tiden – bland annat får lösa mysteriet med en försvunnen tjej. Precis som med det spelet och de allra flesta mysterier så står det mycket mellan raderna, nästan så att man blir överväldigad. Det är inte en läskig bok, men det finns en obehaglig stämning alltigenom boken. Som om det finns något större mörker i kulisserna som hotar att när som helst sluka allt och alla. Det är tur att den utspelar sig i Tyresö för där har jag aldrig varit och kommer aldrig att sätta mig fot där efter att ha läst Orkidépojken!

betygbetygbetygbetygbetyg

Titel: Orkidépojken | Författare: Helena Dahlgren | Genre: Unga Vuxna, Spänning | Förlag: Lava Förlag | Format: Häftad | Sidantal: 148 | Utgivningsår: 2017 | Köp boken: Bokus