Inläggen innehåller reklam genom annonslänkar för Bokus.
Gröna fingrar sökes
Originaltitel: Gröna fingrar sökes
Författare:
Förlag:
Utgiven: 2018
Sidor: 288
Format: Inbunden
ISBN: 9789113081281
Goodreadsbetyg: 3.50
Det är sommar i Måneby, Agnes favoritårstid. Men i år är inget sig likt. Sjukdomen har slagit klorna i Agnes så hon orkar inte sköta sin älskade koloniträdgård längre. Dessutom har hon i ett svagt ögonblick lovat sin granne att ta hand om hans kakadua medan han reser jorden runt. Hur ska hon lösa det? Många mil söderut, utanför Stockholm bor Leyla med sin man Johan och deras sexårige son Hugo. Efter att Johan gått över gränsen i ett av sina raseriutbrott bestämmer sig Leyla för att fly bort någonstans med Hugo. Hon svarar på en annons för en kolonistuga som uthyres mot omvårdnad och skötsel och hamnar i Måneby. De efterföljande veckorna blir den återhämtning som Leyla längtat efter, trots att hon vet att hon inte kan hålla sig undan för evigt. Går hennes äktenskap att rädda? Vill hon ens det? Även Agnes har livsavgörande beslut att fatta, men av ett helt annat slag. Gröna fingrar sökes är en berättelse om utsatthet men också om vänskap, levnadsvisdom och en trädgårds läkande kraft.

Det här är en sån där mysig feel good roman full av älskvärda karaktärer som man verkligen bryr sig om. Annika skriver så pass levande att trots att det är kallt och grått nu innan våren har kommit igång, så är det lätt att se Måneby och Strandliden framför sig med alla blommor, grönsaksland och fruktträd. Jag blir sugen på att ge mig ut och påta i jorden, eller åtminstone rensa bort alla maskrosor och brännässlor på mina föräldrars tomt. Jag tar själv död på allt vad växter heter, men älskar att läsa om blommor… (och bin) och delar givetvis Agnes kärlek till hallongrottor 😉

Som i alla välskrivna böcker så finns det mer än ett hinder i vägen för huvudpersonen, eller huvudpersonerna, i det här fallet så är det kvinnomisshandel och cancer för de båda kvinnorna. Det är tunga ämnen och sätten som Leyla och Agnes väljer att tackla dom på känns rätt obegripliga för mig. Då det är självklart att Agnes inte ska hålla sin sjukdom hemlig och att Leyla absolut inte ska gå tillbaka till Johan. Men det är lättare att säga åt andra vad de ska göra än att göra det själv förstås.

Personligen så gillade jag Göte, den typen av karaktär är en salt lakrits i en påse full med söt choklad. Det blev en skön kontrast till alla trevliga filurer man får göra sig bekant med under historiens gång. Leylas pappa är en annan favorit, sådär lagom jobbig och påträngande som föräldrar tenderar till att vara ibland. Det är skönt att fokus ligger mer på alla likheter istället för olikheter när det kommer till karaktärernas olika ursprung.

Det enda jag saknar i boken är någon form av romantik, för kärlek och vänskap finns det mycket av, men då mest kärleken till sin familj och vänner. Jag tycker även att slutet lämnar lite att önska och de bästa bitarna, där Agnes berättar om sin Valdemar, tyckte jag var allt för korta. Men i det stora hela så är det en mysig bok om kärleken till en trädgård, en kakadua och nya vänner.

En kommentar

Svara

Jag håller med dig om boken, tyckte den i vissa avseende var lite tunn. Och en del saker är även för mig obegripliga men som du skriver; De är lätt attsöga åt alla andra hur dom ska göra. ?

Ha en fin måndag.

/Veronica (@romancepåsvenska)

Svara

E-postadressen publiceras inte. Required fields are marked *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.