"De ensamma tror att alla andra är omgivna av vänner, och de som tillhör familjer där spänningar blossar upp tror att de är de enda som befinner sig i den situationen", skriver Maeve Binchy i ett förord till sina läsare.
Med mild ironi, men också med stor värme och humor berättar Maeve Binchy i samlingen I år blir det nog bättre om de typiska situationer som vi ofta förknippar med julen. Familjer, vänner, älskare och ensamma - inkännande och med säker hand tecknar hon deras öden.
"Jag är skamlöst sentimental när det gäller julen", bekänner hon och fortsätter: "Jag hoppas att ni finner något som ni har nöje av och kanske känner igen i de här berättelserna ..."
Jag tycker verkligen om hur Maeve skrev, många av novellerna är riktigt fina och har en trevlig sensmoral medan det finns ett par som jag inte förstår mig på alls. En del var konstiga och jag undrar vad meningen var med dessa? Flera av novellerna innehåller även otrohet och är det något som inte inger julkänsla för mig så är det just det. Jag har nolltolerans för sånt och förlåter ingen otrogen – inte ens när det handlar om fiktiva karaktärer! Även om novellerna mest handlar om starka kvinnor på olika sätt så tycker jag att det var för lite humor, glädje och jul i boken för att det ska bli en bra läsupplevelse, jag blev mest irriterad på karaktärerna…
