Inläggen innehåller reklam genom annonslänkar för Bokus.
Pojken under bron
Originaltitel: Pojken under bron
Författare:
Serie: ,
Utgiven: 2018
Sidor: 266
Format: Häftad
ISBN: 9789129702644
Goodreadsbetyg: 3.76
Vad är det? frågade jag killen bredvid. Han skakade på huvudet. Nåt pucko har lagt ut bilder från brottsplatsen på snapchat. Jag fick upp en bild som fick mig att dra hårt efter andan. Ett huvud låg i ett knä, det var oerhört mycket blod. Händer höll i huvudet, och det var då jag insåg vad det var jag såg. Jag kände igen armbandet runt handleden. Att vara nykär är inte alltid helt lätt. Alex finner sig, bokstavligt talat, dragen ifrån två håll av sin nya pojkvän Noah och bästa vän Charlie. På en fest på väg att spåra ur eskalerar svartsjukan och Alex vill bara komma därifrån. Hon går utan att säga hej då till Charlie. Ett beslut hon kommer att ångra. Dagen efter nås hon av ett chockbesked. Efter festen har en kille blivit misshandlad till döds i Rålambshovsparken. Samtidigt får hon inte tag i Charlie ...

Jag trodde inte att det skulle bli lätt att följa upp Flickan på hotellet med tanke på hur bra jag tyckte att den var, men Pojken under bron var minst lika bra! Det är inte ofta som man tycker om precis allt, men det här är verkligen en perfekt avvägd bok som har intressanta karaktärer, spännande handling, en avslappnad och naturlig dialog. Den känns verklig och det är förstås lite skrämmande samtidigt som man dras till att läsa om värre och värre brott och människor.

Som ett stort fan av podcasts som Mordpodden och Svenska mordhistorier, så är det inte det absolut vidrigaste jag har hört talas om, fast båda böckerna i serien tar upp mord på minderåriga. Mord som är inspirerade av verkliga händelser. Den här gången dödsmisshandeln av Riccardo Campogiani på Kungsholmen i Stockholm. För mig personligen så känns berättelsen i boken väldigt nära inpå då jag jobbar på Kungsholmen, vid Lindhagen/Stadshagen och rör mig i precis de områden som beskrivs i detalj i boken. Det är bra att man lyfter de här berättelserna till ytan igen så att dagens ungdomar påminns om det som hänt och drar lärdom av det, så att det inte sker igen.

Måste även passa på att nämna Bianca igen – för även fast jag inte är lika intelligent som hon – så är hon mitt 16-åriga jag mitt upp i dagen! Jag hade en kort karriär som hacker i min ungdom, utan att säga för mycket så är det betydligt mer jobb än det verkar i serier och på film… Det är verkligen skönt att läsa om starka kvinnor som löser brott. Kvinnor som inte är som alla andra utan går sin egen väg. Nu har förvisso Alex fått en pojkvän och tampas med vanliga problem som svartsjuka, men jag gillar verkligen hur Katarina skriver om deras relation och framförallt sexet, det känns verkligt och okonstlat.

Det enda negativa jag kan komma på med boken är att den är på tok för kort. Jag vill läsa mer om Alex, hennes mormor och vännerna – speciellt nu efter det som kom ut på slutet av boken. Det gjorde verkligen karaktärerna ännu mer intressanta – även fast jag kanske inte är så förtjust i Noahs beteende (men vill gärna läsa mer om hans familj!)

Svara

E-postadressen publiceras inte. Required fields are marked *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.