B O K B E S A T T
Inläggen innehåller reklam genom annonslänkar för Bokus.

Diabolic

171108-01

Diabolic av S.J. Kincaid

Diaboler är hänsynslösa. Diaboler är livsfarliga. Inte ett spår av mänsklighet återstår hos dem. Eller?

Nemesis är en Diabol, en varelse med mänskligt utseende, mänskligt DNA, men manipulerad och programmerad till att bara bry sig om sin ägares välmående. I Nemesis fall är det Sidonia, dottern i en av galaxens högst uppsatta familjer. Flickorna växer upp sida vid sida – den ena människa, den andra livvakt.

Men så kräver kejsaren Sidonias närvaro i det kejserliga palatset, som ett sätt att utpressa hennes pappa. Det enda sättet för Nemesis att skydda Sidonia nu, är att ta hennes plats. Omgiven av korrupta politiker och bortskämda rikemansbarn måste hon lära sig att se ut och uppföra sig som en fin dam. En svår uppgift, när man är framavlad för att döda.

Men när rymdimperiet hotar att falla sönder upptäcker Nemesis att hon trots allt har en human sida, som vida överträffar den hos personerna hon omges av. Bland intriger, svek och förräderi är kanske hennes förmåga att älska det som kan rädda såväl henne som hela imperiet.

Det här känns helt enkelt som en bok om en person med Asperger. Eftersom jag själv har diagnosen så kan jag relatera till Nemesis på en helt annan nivå än ni som inte har varit lika känslokalla som vi två. Nu är inte jag genetiskt manipulerad till att vara det ultimata vapnet, men mentalt sett så är det ganska likt. :)

Själva händelseförloppet i boken är dessvärre ganska förutsägbart och jag anade hur det hala skulle sluta redan i bokens början. Det ges hints till detta lite här och var som man kan läsa av. Det finns givetvis en kärlekshistoria/triangel med i boken och jag tyckte det kändes lite malplacerat, men ändå rätt trevligt att läsa om.Fast jag hoppades nästan mer på ett samkönat par i denna bok än det vi fick. Det hade känts mer rätt på något vis… Men vad vet jag som gillar killar!

Oavsett så fastnade jag totalt i den här världen och jag hade mer än gärna läst mer om Nemesis och vad som kommer hända med deras universum.

betygbetygbetygbetygbetyg

Titel: Diabolic | Författare: S.J. Kincaid | Genre: Unga vuxna, Science Fiction | Förlag: B Wahlströms | Format: Inbunden, Lånebok | Sidantal: 505 | Utgivningsår: 2017 | Köp boken: Bokus

Maze runner

IMG_6819

Maze runner – i dödens labyrint av James Dashner

När Thomas vaknar upp i en hiss minns han ingenting, bara sitt eget namn.

När hissdörrarna öppnas möter Thomas en stor grupp tonårskillar, som liksom han själv har fått sina minnen raderade. De är inlåsta i ett stort område som omges av höga stenmurar.

Allt de vet är att dörrarna till en enorm labyrint som omger dem öppnas varje morgon, och varje kväll stängs de. Labyrinten myllrar av dödliga faror, och väggarna i den flyttas dessutom varje natt. På något sätt måste de försöka hitta ut, men hur?

Då händer något oväntat – Teresa skickas dit. Hon är den första tjejen någonsin som kommit. Det verkar som om hon och Thomas känner varandra sedan tidigare. Vad betyder det? Kan hon vara till hjälp när de ska försöka ta sig därifrån levande? Och vem vet vilka svar som väntar där ute ?

Jag läste boken efter att jag såg filmen – som jag för övrigt älskade – och det är inte alltid som filmen än bättre än boken, men i det här fallet så föredrog jag filmen. Den enda karaktären i boken jag tyckte om var Chuck, alla andra känns så platta och tråkiga, speciellt Thomas. Minho är också en intressant karaktär, men tyvärr får man inte lära känna dom i boken, det finns kanske inte så mycket att lära känna med tanke på att de inte har några minnen. Men lite snålt med karaktärsskildringar tycker jag. Theresa är också ensam tjej bland en massa killar, men det är tydligen inget problem i Maze runner vilket bara känns konstigt.

Sen tycker jag om när man inte får all information direkt utan måste läsa vidare för att få svar på sina frågor, men i just Maze runner så blir det bara ett stort irritationsmoment när man bombarderas med slang som man inte förstår och som inte förklaras direkt. När det väl gör det så har man glömt bort i vilket sammanhang det användes tidigare om man inte bläddrar tillbaka och läser om kapitlet. Man ska inte behöva läsa om kapitel i en bra bok.

Det är en underhållande bok som jag definitivt kommer att läsa fortsättningen på och jag är en sucker för dystopier så…

betygbetygbetygbetygbetyg0
Maze runner – i dödens labyrint | James Dashner | 368 s. | Lånebok | Semic förlag | 2014

Sätt mig i brand

igniteme

Sätt mig i brand av Tahereh Mafi

Totalt kaos väntar i min framtid. Och jag tänker lämna handskarna kvar.

Juliette överlevde en pistolkula i bröstkorgen. När hon vaknar efter att ha svävat mellan liv och död vet hon varken om rebellerna är besegrade eller om Adam eller ens någon av hennes vänner fortfarande lever.

Warner har räddat Juliettes liv. Warner, överbefälhavaren. Warner, som hon hatade, men som blev hennes älskare. Warner, Adams bror. Juliettes och Warners kärlek är förbjuden, men omöjlig att kämpa emot. Nu vill Warner slåss vid hennes sida mot Återetablissemanget, och krossa skräckväldet. Men är det verkligen det enda han vill med henne

Jag älskade boken. De tidigare böckerna var bra, men jag tyckte inte om Juliette förrän nu när hon slutar vara den falskt veka tjejen som bara gnäller över allt och faktiskt tar egna initiativ och lever ut med sin kraft.

Utan att spoila boken för er som ännu inte har läst den, så är det enda jag inte gillade med boken, slutet. Eller avsaknaden av slut snarare då boken är på tok för kort för att vara sista i serien. Hur tänkte du här Tahereh!? Att plåga sina läsare kanske funkar för vissa, men det är inte snällt att ge oss bara en liten del när potentialen för så mycket mer finns där.

Nu har jag hört att böckerna ska bli en tv-serie och ser självklart fram emot den, men bävar inför det faktum att serier som kretsar kring personer med övernaturliga krafter alltid läggs ner i förtid. Ge oss mer!

betygbetygbetygbetygbetyg0
Sätt mig i brand | Tahereh Mafi | 363 s. | Lånebok | B. Wahlströms | 2014

Divergent

Divergent av Veronica Roth

I Beatrice Pryors dystopiska hemstad Chicago är samhället uppdelat i fem falanger: De ärligaDe osjälviska, De tappraDe fridfulla och De lärda.

En särskild dag varje år måste alla sextonåringar välja vilken falang de vill tillhöra för resten av livet. För Beatrice står valet mellan att stanna kvar med sin familj hos De osjälviska eller att vara den hon innerst inne är.
Hon gör ett val som överraskar alla, inklusive henne själv. Under den hårda initieringsfas som följer, döper Beatrice om sig till Tris och tvingas utkämpa strider mot sina medkandidater för att upptas av De tappra. Bara de tio bästa släpps in, de övriga tvingas leva utanför samhället som falanglösa. Under extrema fysiska och psykiska prövningar måste Tris avgöra vilka som är hennes verkliga vänner och vad hon egentligen känner för sin mystiske instruktör, Four.

Tris bär också på en farlig hemlighet. När samhället hotas av våldsamma konflikter inser hon att den skulle kunna rädda de människor hon älskar. Om den inte förgör henne först.

Höga förväntningar brukar göra mig högst besviken när jag väl läser boken i fråga, men inte den här gången. Den var inte alls vad jag hade trott men varken på ett bra eller dåligt sätt utan ett nytt och betydligt mer intressantare än jag först trodde.

Boken utspelar sig i en dystopisk framtid, men handlingen kretsar kring staden Chicago och vad som försiggår i världen utanför kan man bara spekulera i så här länge. Det gör allt så mycket mer spännande! Boken har jämförts med Hungerspelen och ja, den har vissa drag av den men annars är det långt ifrån samma typ av bok.

Tris är inte särskilt lätt att identifiera sig med men man känner med henne, bryr sig om henne och hennes närmaste även om man inte får lära känna dom särskilt bra då det är mer fokus på Tris initiering.

Det är en skrämmande bild av framtiden och man kan inte hjälpa att undra vilken falang man själv skulle passat in i bäst och man inte varit divergent. Är obotligt ärlig så det hade nog varit närmast för mig.

Det var länge sedan jag fastnade så i en bok och jag kan rekommendera Divergent varmt. Det är inte det bästa jag läst men bland det bästa jag läst nu i sommar. Fantastiska karaktärer och jag ser fram emot att läsa den spännande fortsättningen.

betygbetygbetygbetygbetyg

Divergent | Veronica Roth | 362 s. | Recensionsex från Modernista. | 2012