Berätta aldrig det här

Berätta aldrig det här
Originaltitel: Berätta aldrig det här
Författare:
Utgiven: 2020
Sidor: 377
Format: Inbunden, Ljudbok
ISBN: 9789189087309
Goodreadsbetyg: 4.03
Medieprofilen Frida Boisen har aldrig sagt ett ord om den hemlighet som genomsyrat så många år av hennes liv med skuldkänslor. I romanform berättar hon nu sin historia. Det är mors dag och Frida har glömt att skicka blommor till sin mamma Rosita. När hon även missar moderns telefonsamtal har hon ingen aning om att katastrofen är ett faktum. Dagen efter kommer beskedet att Rosita har hittats död. Men det är när Frida upptäcker hennes sista hälsning som världen fullkomligt rämnar. Berätta aldrig det här är en gripande självbiografisk roman om en skavande mor-dotter-relation som utmynnar i en tragedi. På ett lika litterärt som lättillgängligt språk navigerar författaren genom då- och nutid, och kombinerar bottenlöst mörker med rak humor och oförställd öppenhet i sin strävan att bryta rådande tabun.

Det här är en lika delar hemsk som ärlig och framförallt viktig redogörelse av en mor och dotter-relation som slutade i ett tragiskt självmord. Jag har förstått att det är vanligare än man kan tro med toxic (giftiga) familjerelationer där man bara mår sämre och sämre av att umgås med sina nära och det finns inte alltid någon logik bakom det hela.

Att en årlig kontroll av allas psykologiska välmående inte är obligatorisk i dagens samhälle tycker jag är förkastligt. Det finns så många som mår dåligt som aldrig gör något åt det – då många fortfarande inte förstår att det finns hjälp att få – och det kan påverka hela familjer.

Just Fridas berättelse är så stark och då jag även lyssnade på ljudboken så fick jag verkligen höra nyansskillnaderna i hennes röst när hon berättade om sin barndom och sin fina mamma. För det är ju så att det ofta finns fina minnen kvar även när det dåliga börjar ta över. Jag kan bara jämföra med min mormor som blev dement och extremt elak mot mig de sista åren hon levde, för mig så raserade det den fina relationen vi haft under hela min uppväxt, men nu i efterhand så saknar jag givetvis min mormor – som den hon var innan hon blev sjuk och personlighetsförändrad.

Det här är en bok som jag tycker att alla borde läsa för den sätter verkligen perspektiv på våra familjerelationer och att man inte ska ta något för givet. Att jag sedan aldrig kan förstå mig på människor som väljer att avsluta sina liv utan en vettig anledning (som obotliga sjukdomar) och utan att prata om det med någon först – det är mitt problem. Jag hoppas att det i framtiden kommer finnas bättre psykvård – där man inte behöver vänta flera månader på att få hjälp – och att det blir ännu mer normaliserat än det är idag så att ingen är rädd för att framstå som ett “psykfall” när man mår dåligt. Om vi aldrig berättar om de som har begått självmord så kommer vi aldrig att få ut informationen om att det finns hjälp att få.

Det bästa i boken tyckte jag var bitarna om Fridas egen familj och deras fina och hälsosamma relation. Det är ett bevis på att man alltid kan vända någonting negativt till något positivt så länge viljan att kämpa vidare finns där.

Tack Bookmark Förlag för det fina recensionsexemplaret!

Happy Fat: Hur du tar plats i en värld som krymper dig

Happy Fat: Taking Up Space in a World That Wants to Shrink You
Originaltitel: Happy Fat: Taking Up Space in a World That Wants to Shrink You
Författare:
Utgiven: 2020
Sidor: 352
Format: Inbunden
ISBN: 9789150947168
Goodreadsbetyg: 4.26
I Happy fat berättar komikern Sofie Hagen hur hon gjorde sig av med alla fettfobiska influenser i sitt liv och började acceptera sig själv i en värld där fördomar mot och diskriminering av feta personer är mer regel än undantag. Från skam till kärlek, från trånga flygplanssäten till att fastna på offentliga toaletter, från kläder som aldrig passar till kränkande kommentarer och känslan av att aldrig duga eller passa in. Här ger hon läsaren praktiska tips och delar med sig av visdom från andra människor som hon mött på vägen. Happy fat är både en utlämnande självbiografi och ett debattinlägg en humoristisk, arg och brinnande beskrivning av hur man tar plats i en värld som vill krympa en. Med exklusivt förord av Stina Wollter.

Det här är en väldigt viktig bok som man bör läsa oavsett vad man har för kropp eller vad man har för förhållande till kroppsfett. Eftersom jag själv har varit mer eller mindre, tjock i hela mitt liv så har jag lätt att ta till mig det Sofie Hagen skriver. För mig så handlar det – likt allt i samhället när det kommer till hudfärg, åsikter, inkomst och mental hälsa – om att alla i grunden är lika mycket värda och förtjänar att behandlas likadant oavsett hur man ser ut, klär sig eller framställs. Kroppspositivism är ett svårt ämne som få personer – som aldrig vägt 20-30 kg “för mycket” kan förstå. Det är rätt sjukt hur svårt vissa människor har för att känna empati och förståelse för personer som väger mer (eller mycket mindre – it goes both ways) än de själva – eller som inte är lika vackra som de själva anser sig vara. Den här boken innehåller mycket från Sofies liv, en del fakta och intervjuer med människor som på olika sätt blivit diskriminerade för hur de ser ut. Ingen bok man sträckläser, men mycket bra skriven.

Bögtjejen

Bögtjejen
Originaltitel: Bögtjejen
Författare:
Förlag:
Utgiven: 2018
Sidor: 250
Format: Inbunden, Ljudbok
ISBN: 9789173379793
Goodreadsbetyg: 3.49
När Aleksa är fyra år gammal blir hon av en brysk hand hänvisad till gruppen med killar på förskolan. Aleksa, som då betraktas som pojke, vill helst vara med tjejerna. Hemma finns en omtänksam mamma som försöker förstå varför Aleksa vill klä sig i prinsessklänning, och en tungsint pappa som oroar sig för att sonen är bög. Men där finns också farmor som ger Aleksa en videokassett med drag-artisten Christer Lindarw på. En kassett som Aleksa kommer att titta på om och om igen. Bögtjejen är en berättelse om hur det känns när ens utseende inte stämmer överens med hur det känns inuti, om ett sökande i ett samhälle fullt av fördomar kring vad det innebär att vara kvinna, man, bög, fjolla eller trans.

Först och främst så vill jag berömma Aleksa för den fantastiska inläsningen av den självbiografiska boken. Med en så behaglig röst så hoppas jag att du får läsa in fler böcker i framtiden.

Jag hör själv till de där icke feminina kvinnorna som beställer in kött, har många maskulina intressen och inte beter mig särskilt kvinnligt i allmänhet. Så jag tycker att det är trist att man inte bara får vara sig själv utan att man hela tiden måste sorteras in i ett fack oavsett om det gäller könstillhörighet eller sexuell orientering. Så jag känner att jag kan relatera till mycket på mitt egna lilla vis.

Det är helt enkelt en stark och modig berättelse, skriven lite med glimten i ögat. För den är till och från ganska roligt berättad mitt i allt det tragiska som Aleksa har gått igenom i sin resa för att bli den hon är idag. Jag blev både arg och ledsen för det bemötande hon fått under ansökningarna till scenskolan även fast jag vet hur hemska människor kan vara när de möter något eller någon de inte förstår sig på.

Jag hade ingen aning om hur processen sett ut tidigare, svårigheterna som kan uppstå både innan och efter ett könsbyte och jag var inte alls insatt i den mentala resan. Hur stark man måste vara för att orka. Det är jag ärligt talat inte nu heller, men jag fick en smakbit i Bögtjejen och vill gärna läsa mer. Det här är en bok som jag varmt kan rekommendera och speciellt som ljudbok!

Lite avis är jag förstås på att Aleksa känns som en bättre kvinna än mig. Fast jag duger väl ganska bra ändå, hoppas jag…