B O K B E S A T T
Inläggen innehåller reklam genom annonslänkar för Bokus.

Idag är allt

idagarallt

Idag är allt av Nicola Yoon

En roman om att aldrig riktigt duga för sina föräldrar, om att veta att man inte får stanna i landet man är född i – men också om kärlek som uppstår när man minst anar det och om hur varje litet val kan få stora konsekvenser.

Natasha: Jag tror på vetenskapen, på fakta. Inte på ödet eller på drömmar som ändå aldrig kommer att slå in. Jag är garanterat inte en tjej som träffar en söt kille på en New York-gata och blir kär i honom. Särskilt inte när jag och min familj bara har tolv timmar kvar i landet innan vi blir utvisade till Jamaica. Min historia handlar inte om att bli kär.
Daniel: Jag har alltid varit den skötsamma sonen, den duktiga studenten som alltid lever upp till mina föräldrars förväntningar. Aldrig poeten. Eller drömmaren. Men när jag ser henne glömmer jag allt annat. Något med Natasha får mig att tro att ödet har fantastiska planer för oss två.
Universum: Varje sekund av våra liv för oss fram till en särskild stund. Miljoner framtider ligger framför oss. Vilken av dem ska bli sann?

Som ni kanske vet så tyckte jag inte om Ingenting och allting, då det kändes som om man som läsare blev lurad, varför kan jag inte säga utan att spoila boken men ni som läst den förstår nog vad jag menar. Den här boken tyckte jag desto bättre om och omslaget var verkligen ett av de snyggaste på länge! Nu fanns det inget som bryter mot bakgrunden, som hjärtat på den förra boken. Designen speglade även innehållet bra och det är en berg- och dalbana av känslor från första till sista kapitlet. Yoon låter huvudpersonerna i sina böcker spegla henne själv då de hittills har varit både asiater, afroamerikaner och jamaicaner. Det är skönt att få läsa om något annat än de stereotypiskt vita kvinnliga huvudpersonerna som är med lite väl ofta. Jag gillar Natasha och Daniel är en sådär perfekt imperfekt kille som man inte kan låta bli att tycka om. Att ha var och vartannat kapitel berätta om en sidokaraktär gör berättelsen mer levande och det gör en hel del att man får ta del av deras sätt att tänka. Det gör även de mindre sympatiska karaktärerna älskvärda på ett sätt. Hur som haver så var jag glatt överraskad och jag gillar verkligen hur Yoon skriver även om jag ogillade den förra bokens andra halva. Den här är jämn och spårar inte ur mot slutet, snarare tvärtom. Den blev bättre.

betygbetygbetygbetygbetyg

Titel: Idag är allt | Originaltitel: The Sun is Also a Star | Författare: Nicola Yoon | Genre: Kärlek, Unga Vuxna, YA | Förlag: Bonnier Carlsen| Format: Häftad, lånebok | Sidantal: 334 | Utgivningsår: 2017 | Köp boken: Bokus

Minnet av vatten

Minnet av vatten

Minnet av vatten av Emmi Itäranta

Hemligheter förblir sällan hemligheter.

Den globala uppvärmningen har förändrat världen geografiskt och politiskt. Krig utkämpas om vatten, och Kina har tagit makten över Europa. Också över Skandinaviska Unionen, som ockuperats av den mäktiga staten Nya Qian.

Här, långt uppe i norr, går sjuttonåriga Noria Kaitio i lära för att bli temästare, samma befattning som hennes far haft före henne. Det medför stort ansvar och djupa hemligheter. Bara temästaren känner till var de dolda vattenkällorna finns. Som den naturliga källa Norias far har hand om – källan som förser hela Norias by med vatten.

Men hemligheter förblir sällan hemligheter. När Norias far dör börjar armén övervaka både Noria och hennes by. Och när vatten i allt högre grad blir en bristvara tvingas Noria välja mellan att slåss och att skydda sig själv, mellan kunskap och släktband.

Det är väldigt skönt att få läsa en dystopi som inte kretsar kring en romans, den klarar sig bra utan det även om det är lite ovant för mig som läsare. Att norden har blivit mer asiatisk i den här framtidsvisionen och att vatten har blivit det mest värdefulla känns logiskt med tanke på hur världen ser ut idag och hur vi missbrukar dess resurser.

Berättelsen är både långsam och vacker, men samhället är väldigt obehagligt och påminner om värsta sortens diktatur där man styr befolkningen genom att undanhålla viktiga resurser och information. De ser även till så att ingen har mer vatten än någon annan, men jag slår vad om att myndigheterna nog har fri tillgång oavsett vattenbristen. Jag måste säga att jag inte tycker att boken är så fantastisk som det har sagts, med alla priser den har fått. Det är en helt okej bok med en lite annorlunda syn på en tänkbar framtid, men inget jag kommer att minnas om några år.

betygbetygbetygbetygbetyg

Titel: Minnet av vatten Författare: Emmi Itäranta | Genre: Unga vuxna | Förlag: Modernista | Format: Inbunden, lånebok | Sidantal: 288 | Utgivningsår: 2017 | Köp boken: Bokus

Om du såg mig nu

Om du såg mig nu av Sofia Nordin

Om du såg mig nu av Sofia Nordin

Den fristående fortsättningen på ”En sekund i taget”.

Vad kan jag säga? Det var skolfest. Alla dog. Alla utom jag och Bianca och Sandra och Lukas. Och Lukas, han dog ändå. Sen.

Det började bra. Perfekt till och med. Jag hade en ny, snygg skjorta. Ett stänk parfym. Kände mig som en vinnare, såg ut som en vinnare, luktade som en vinnare. Alla skulle dit, inklusive varenda tjej jag gillade. Så vad kunde gå fel? Bara precis allt. Allt kunde gå fel. Som att jag överlevde, till exempel. Jag tror alla som klarade sig från febern fattar vad jag menar.

En mystisk feber har dödat större delen av mänskligheten, de enda som tyckts klara sig är barn och unga. Samhället har brutit samman och Esmael är en av de få som överlevt. Esmael dök upp i tredje boken, det var hos honom och hans två kompisar som Ella och Nora flyttade in. Men Ella sticker, och Esmael sticker efter henne. Han är ju kär i henne.

Jag har läst alla böcker i den här fristående serien, men jag ser nu att jag inte har recenserat Som om jag vore fantastisk. Kanske är det för att jag inte gillade Ella och tycker att både Ante och Hedvig var så mycket trevligare att läsa om. Esmael, som det handlar om den här gången, är en person som det är lättare att tycka om trots flera korkade drag han gör. Men precis som med de tidigare delarna i serien så gillar jag inte riktigt hur böckerna känns oavslutade. Känslan av att allt personerna i boken är ganska meningslöst genomsyrar hela handlingen. Det finns ingen vidare karaktärsutveckning heller då ingen blir varken bättre eller sämre genom seriens gång. Inte märkbart i alla fall. Jag tycker minst lika illa om Ella som jag gjorde från första början och det är tråkigt att hon fått så stort utrymme i böckerna när de andra var mer spännande att läsa om. Men det är väl för att tilltala ungdomar som verkar tycka om att läsa om trasiga och destruktiva tjejer som utnyttjar sin sexualitet för att komma någonstans. En väldigt tråkig karaktärstyp. Inget fel på tjejer som gillar sex dock, snarare tvärtom, men tjejer och killar som beter sig som Ella borde kanske vänta med intimt umgänge tills de är trygga i sig själva och vet vad de vill. Jag tyckte mest synd om de stackars killarna som hamnar i vägen för Ella som är en väldigt trasig individ. Jag tycker att serien började bra, men slutade med att den handlade om en tjej som jag som läsare inte bryr mig om. Det ska tydligen inte bli fler delar och det är alltid tråkigt när slut lämnas öppna, speciellt när böckerna skapade så många frågor men inte gav några svar. Mycket bra skrivet dock! Älskar språket och att böckerna var så lättlästa.

betygbetygbetygbetygbetyg

Titel: Om du såg mig nu | Författare: Sofia Nordin | Genre: Ungdom | Förlag: Rabén & Sjögren | Format: Inbunden, lånebok | Sidantal: 181 | Utgivningsår: 2017 | Köp boken: Bokus

Korpgudinnan

170509-08

Korpgudinnan av Elisabeth Östnäs

Tredje delen i vikingatrilogin om Kungadottern Turid.

Turids resa går över irernas rike. Mot bergen skulle hon, det sa Holme. Men var ligger bergen? Tillsammans med Frode och Unna färdas Turid till Dyflin, irernas stora handelsby. Där möter hon de nordmän som slagit sig ned på den gröna ön. Hon får också uppleva irernas gudinnor. En av dem är mild, men en annan är en krigsgudinna, långt från något Turid tidigare mött. Är det här, i irernas rike, som hennes resa ska avslutas?

Turid har kommit långt sen hon började sin resa, hon har blivit vuxen och har gift sig med sin Frode. De komplementerar varandra bra då Turid är krigaren medan Frode är en from man även fast de båda vill komma bort från allt vad krig och död heter. I den här boken så tycker jag tyvärr inte om Unna längre, hon blev en helt annan person när hon kom till sitt hemland och jag tyckte inte att hon blev en bättre människa av sin nyfunna tro utan tvärtom. Man ska aldrig låta något få komma före familjen och vännerna!

Det var ändå väldigt spännande att få veta hur det skulle gå för alla, om Turid skulle bli av med skuggan av Ulv-heden och om hon fortsatte hålla vid sin asatro. Hela troendebiten lämnas upp för tolkning vilket känns skönt, man får bestämma själv om man tror att det som händer är på riktigt eller inte. Allt som allt så är Sagan om Turid som en mildare version av Johanne Hildebrandts Valhalla-serie. Som jag för övrigt älskade när jag läste Freja för många år sedan. Det är magiskt, men ändå realistiskt.

Lite sorgligt att ta farväl av Turid, men jag hoppas få läsa fler böcker av Östnäs i framtiden!

betygbetygbetygbetygbetyg

Titel: Kungadottern | Författare: Elisabeth Östnäs | Serie: Sagan om Turid #3 | Genre: Ungdom | Förlag: Berghs förlag | Format: Inbunden, Recensionsex | Sidantal: 300 | Utgivningsår: 2016 | Köp boken: Bokus

Vattnet drar

vattnetdrar

Vattnet drar av Madeleine Bäck

Det som legat dolt i hundratals år har vaknat igen.

Så blir handen iskall. Ytan slutar bölja. Den ändrar mönster. Sipprar fram och upp över hans hand som mjuka istappar. Viktor är för fascinerad för att kunna röra sig. Han ser hur ytan böjer sig och trevar som långa ormar kring hans arm. Trevar över hans hud. Det är vått och bedövande kallt. Och så ser han naglarna.

Kroppen av en kvinna hittas vid Malmjärn i Gästrikland. Har det något med den illegala sprithandeln att göra? Eller stölden av den värdefulla madonnan i Ovansjö kyrka? Något har förändrats i bygden under den här helvetesvarma sommaren. Det känns i själva luften. Som ett elektriskt stråk av begär och desperation. Det som legat dolt i hundratals år har vaknat igen.

Om det är något jag tycker om så är det våra vackra svenska skogar och vatten. Hade jag möjlighet så skulle jag bosätta mig ute i skogen, för mig så är det en trygg plats där inget kan skrämma mig. Därför så känns det lite olustigt att läsa om mystiska faror som rör sig i skog och mark (och vatten) men det är samtidigt roligt att läsa om.

Jag är dock kluven när det kommer till Vattnet drar. Den är väldigt bra skriven och kuslig till och från, men jag kände aldrig av faran som beskrivs i boken. Men jag har svårt för att vara rädd för något jag inte vet något om. Vad är det med det övernaturliga i boken som är så farligt? Varför vill den oss illa? Det är ganska obehagligt att läsa om våldet och de delar i boken som hade med katter att göra, som den kattälskare jag är, men annars så fann jag människorna i boken betydligt läskigare. Sadisterna Calle och Harta framstod som mer än vidriga och främst hur de behandlar kvinnor, något som fina djurvännen Krister och till viss del även Viktor väger upp ganska bra. På tal om Viktor så tycker jag att hans könsorgan fick lite väl stor plats i boken, man behövde väl inte påminnas av stenens effekt på hans eget kön varenda gång han använde den. Nog för att unga killar har stånd ofta ändå. Jag stör mig mycket på att den enda personen i boken som verkar förstå en bråkdel av vad som händer, vägrar att dela med sig till oss läsare. Boken ställer massvis med frågor, men ger nästan inga svar alls. Delarna med journalisterna var de minst intressanta i boken och jag tycker inte att de tillförde något till handlingen, så jag hoppas att de har en mer betydande roll i kommande böcker, för hade jag hoppat över deras kapitel i Vattnet drar så hade jag ärligt talat inte missat mycket…

Vattnet drar var väldigt underhållande och jag plöjde igenom de 400+ sidorna på någon dag. Den hade många intressanta karaktärer som jag vill läsa mer om och jag vill veta mer om det stundande hotet, så jag kommer att slänga mig över del två nu direkt. I del två så hoppas jag få svar på frågorna!

Måste tillägga att bokens omslag är bland de finaste jag sett och känt på. Så len och skön att ta på. Passande att författaren heter Bäck och att Natur & Kultur ger ut boken också :D

betygbetygbetygbetygbetyg

Titel: Vattnet drar | Författare: Madeleine Bäck | Genre: Unga vuxna, Övernaturligt | Förlag: Natur & Kultur | Format: Inbunden, Recensionsex | Sidantal: 421 | Utgivningsår: 2016 | Köp boken: Bokus