Penguin Rumble #1

Penguin Rumble #1
Originaltitel: Penguin Rumble #1
Författare:
Illustratör: Joakim Waller
Utgiven: 2018
Sidor: 214
Format: Pocket
ISBN: 9789198445718
Goodreadsbetyg: 4.00
Erika vill bli världens bästa djurskötare! Hon börjar jobba på djurpensionatet Noaks Park i Stockholm, där det visar sig att Erika har den sällsynta förmågan att prata med parkens djur! Hon får lära känna de tre aningen besynnerliga pingvinerna Flintmulle, Herman, Krulltodd, och sköldpaddan/nyckelpigan Fi. De drar sig inte för att ställa till med bus runt Erika och tillsammans med hennes kollegor hamnar de i en massa roliga äventyr!

Jag älskar verkligen manga och är så glad att det fortsätt komma ut på svenska från förlag som Ordbilder och Nosebleed Studios efter att de stora bokförlagen la ner sin utgivning.

Penguin Rumble är en svensk serie tecknad i mangastil och den har precis allt som en klassisk mangaserie ska ha. De detaljerade, men i många fall minimalistiska bakgrunderna, det varierade persongalleriet, de överdrivna och komiska uttrycken bland annat. Och att varje volym känns på tok för kort oavsett hur tjock den är!

Själva historien är väldigt komisk och lättsam. Man fastnar fort för den optimistiska Erika och hennes jobb att bland annat ta hand om – de inte helt lättsamma – pingvinerna i parken.

Det enda jag – som van äldre mangaläsare – saknar är faktiskt den japanska touchen. Namnen bland annat. Flintmulle och Krulltodd är lustiga namn på svenska, men de känns mer passande för en ännu yngre läsarkrets än 9-12. Bortsett från det så tycker jag att Penguin Rumble är riktigt underhållande och kan bevisligen uppskattas av även äldre läsare.

Jag ser fram emot del två som släpps nu i höst! Tack för det fina recensionsexemplaret Nosebleed Studio!

Saga Book One

2014-10-09-saga

Saga Deluxe Edition Volume 1 av Brian K. Vaughan & Fiona Staples

Brian K Vaughans nya skapelse hämtar inspiration från både klassisk science fiction som Stjärnornas krig och Asimovs Stiftelsen till Romeo & Julia och historiska politiska ränksmidare som Medicis och Borgias.

Alana och Marko älskar varandra, men deras hemplaneter The Landfall Coalition och Wreath ligger i krig, ett krig som har spridit sig genom galaxen. Tidigare fristående samhällen har tvingats välja sida och en spricka har öppnat sig genom hela rymden.

Alana och Marko träffades när Marko blev krigsfånge och Alana fick rollen som hans väktare. Snabbt spirade deras känslor och innan dagen var till ända hade de flytt tillsammans. Trots att de kommer från diametralt skilda förhållanden där Alanas folk förlitar sig på teknologi och Markos brukar magi har parets kärlek till varandra bara blivit starkare, så stark att deras förstfödda, en dotter, precis fått komma till livet. Men tillvaron som föräldrar och jagade krigsförbrytare kommer att kräva mycket av dem.

De tre första volymerna (kapitel 1-18) samlade i en stor bok. Jag var verkligen skeptisk till den här serien efter att ha sett omslaget och läst lite om den. Det tog faktiskt ett tag att komma in i handlingen och den här udda världen som Brian och Fiona ritar upp för oss. Robotar med blått blod, sexplaneter, högteknologi och magi, massor med konstiga raser och monster. Fast efter ett par kapitel så var jag helt fast och bläddrade igenom hela boken på nolltid. Nu sitter jag bara och väntar på att den som lånat volym fyra och fem på biblioteken, ska lämna tillbaka dom. Själv tänker jag lämna tillbaka den här på måndag så att fler i Uppsala ska få läsa den. Minst lika bra som Watchmen som också fick full pott från mig.

betygbetygbetygbetygbetyg
Titel: Saga Book One | Serie: Saga #1-3 | Författare: Fiona Staples & Brian K. Vaughan | Genre: Fantasy, Serie, Grafisk novell | Förlag: Image comics | Format: Inbunden, Lånebok | Sidantal: 504 | Utgivningsår: 2014

 

Theos ockulta kuriositeter – Deus Ex Machina: Fadern

Theos ockulta kuriositeter – Deus Ex Machina: Fadern av Ola Skogäng & Daniel Thollin

Theo är tillbaka i ett nytt äventyr i bästa Da Vinci-kod-stil!

Till sin fjärde serieroman om Theos ockulta kuriositeter har Ola Skogäng tagit hjälp av tecknarkollegan Daniel Thollin. Tillsammans presenterar de här den första delen av tre i ett grandiost magnum opus, kallat Deus Ex Machina.

På botten av sjön Väsman, utanför Ludvika, vilar en hemlighet som får betydelse för hela mänsklighetens framtid. För att rädda jorden från undergång måste Theo och hans kompanjon Max ta till alla medel för att lösa gåtan innan det är för sent.

Theos ockulta kuriositeter Ockultkännaren och brunbjörnen Theo är egentligen en människa som blivit utsatt för en förbannelse. Tillsammans med sina vänner Max, Felicia, Madam Helga, Greta Garbo och Emanuel Swedenborg löser han brott som inga andra klarar av.

Till att börja med måste jag säga att jag föredrog när albumet var häftat, gillar inte att läsa serier i inbundet format. Men bortsett från det så är jag minst lika glad över att få ett nytt album i mina händer. Theo är en av mina favoritfigurer och jag tycker att den blev ännu bättre med Thollins hjälp. Första delen är fantastiskt spännande och jag får mysiga Hellboy-vibbar av tempel och faror som lurar i mörkret. Ser mycket fram emot nästa album. Det enda negativa är att de är lite korta och att man måste vänta på pass länge på nästa del.

betygbetygbetygbetygbetyg0

Deus Ex Machina: Fadern | Ola Skogäng & Daniel Thollin | 110 s. | Ekholm & Tegebjer. | 2013

Det finns så mycket här i livet…



Hehe, om någon undrar vad jag gör istället för att läsa – eller snarare förutom att läsa så kollar jag igenom en massa gamla anime-serier jag missat eller glömt bort att kolla på. Har äntligen sett klart på Fushigi Yuugi, 52 avsnitt. Tycker att mangan är tusen gånger bättre men vissa saker är ju bättre i svartvitt än i färg, The Artist var ju en jäkla bra film bland annat 🙂

Nu glor jag på andra säsongen av Ah! My Goddess! och sen blir det Vampire Knight Guilty och en Maid-serie, sist kommer andra säsongen av Oreibo, samt nya Arata-animen som jag blev riktigt överraskad av. Hade ingen aning att den skulle komma ut. Hoppas att Yuu Watases andra serier (Genbu Kaiden!) får animeras snart också 🙂

Nörderier


Jag är inte bara en boknörd, bokbesatt. Utan även film-, tv-serie- och spelnörd in till benmärgen. Gottar mig åt min fina utgåva av The Legend of Zelda Hyrule Historia som kom på posten för inte så länge sedan. Visst är den underbar?! Längtar efter nya Zelda-spel även fast jag ännu inte spelat ut Twilight Princess eller Skyward Sword. Dåligt I know… Men nu kan jag bläddra i boken och läsa om alla gamla spel.

Och ja, jag kollar på Game of Thrones i bakgrunden. Tyrion! Ska läsa böckerna någon gång.

Tema: Serieböcker

Hungerhuset avLoka Kanarp & C/M Edenborg

Hungerhuset är en kuslig spökhistoria berättad i skarpa, vackra bilder.

Systrarna Elsa och Fredrike vantrivs hos sina fosterföräldrar i villaområdet. Trots de vuxnas varningsord ger sig flickorna av för att hitta ett förfallet ödehus som ligger djupt inne i skogen. Systrarna anar inte att huset väntar på dem, med en hunger som hotar att utplåna dem.

Hungerhuset är en kuslig spökhistoria berättad i skarpa, vackra bilder. Den handlar om systerskapets närhet och fiendeskap, och om en kärlek som trotsar döden.

Jag gillar stilen och karaktärerna men jag kunde inte riktigt ta till mig historien. För mig var det inte så skrämmande. Jag har sett det här förut, läst det förut. Den hade skrämmande scener, men jag tyckte att slutet var det bästa och hade gärna sett mer av det.

Tummelisa eller den andra vildmarken av Matilda Ruta

Med sirliga akvareller och uppkäftigt tusch målas den nya vildmarken och den nya värden för Tummelisa.

Efter H C Andersens Tummelisa från 1835 har Matilda Ruta gjort en hård och genomträngande grafisk roman. Originalets berättelse har styrts om och Tummelisa har blivit subjekt. Genom att skärskåda klassiska manliga generationsromaner har Matilda tagit språket och gett det till Tummlisa som spottar, lever i smuts, tänker, agerar och slåss själv.

Med sirliga akvareller och uppkäftigt tusch målas den nya vildmarken och den nya värden för Tummelisa. Hon blir sin egen och anpassar sig inte till någon. I prunkade miljöer anfaller Tummelisa sina motståndere på det sätt man önskar att hon alltid hade haft modet till.

En väldigt genomförligt målad serie med stundtals även väldigt konstnärlig text. Trots de fina bilderna så är det här verkligen ingen serie för mig. Det finns inget underhållande i serien, manuset känns ointressant bortsett från några våldsamma ändringar i historien som jag inte tyckte var så pjåkiga. En historia och serie som faller platt på brist på entusiasm och tanke på läsaren. Den känns inte riktad till mig helt enkelt.

Maran av Lina Neidestam

Maran är en del i Femisex, Kolik förlags bokserie för för feministisk erotik.

Nora har bestämt sig för att skriva den stora generationsromanen, men sommar blir inte som hon tänkt sig. Den norrländska ensamheten är för stor, skrivkrampen är för svår och den fäbodvall hon hyrt visar sig dessutom vara hemsökt. Medan hon stirrar sig blind på det vita pappret, dras hon ut i en hallucinatorisk malström av erotiska folksagor, där gränsen mellan dröm och skrivmaskin suddas ut. Men när skymningen faller vaknar ett urgammalt väsen till liv, och nere i byn viskas det att en mara börjat hemsöka trakten.

Maran är en grafisk roman som kokar av lust, ett serieäventyr som dyker rakt ner i den svenska folktron. Den är en erotisk Decamerone fylld av kåta kolare, hejdlösa huldror och värmländska varulvar, allt skildrat med skamlös humor och förtrollande vackra bilder. Maran är en modern myt för förtappade folklorister och storstadens sagotörstande massor, det är en monstruöst burlesk bildorgasm, men samtidigt en djupt litterär skapelse. Och kanske är det till och med en generationsroman.

Hade sett fram emot den här sedan jag fick se delar av den på Linas blogg och jag blev verkligen inte besviken när jag på bokmässan fick boken i mina händer, signerad och fin. Teckningarna är fantastiska. Snuskiga och riktigt jävla bra. Serien i sig är även den helt underbar med mina favoriter från svenska folktron. Det enda som saknades var trollen. Men det kommer väl mer sånt här Lina? Det måste det! Du är en av få som kan rita så här fina serier med snusk utan att det blir hjärndöd porr. Gillar att det är killarna som är objekten och att tjejerna tar för sig.

I dödsskuggans dal av Ola Skogäng

Tredje albumet om i serien Theos ockulta kuriositeter.

I denna den tredje boken om den antikvitetshandlande björnen Theo samlas de länge efterfrågade episoderna som publicerades i tidningen Nemi mellan åren 2007-2009.

Med 50 nytecknade sidor väver Ola Skogäng in dessa episoder i en längre kringhistoria som utspelar sig på ett mentalsjukhus.

Då jag redan läst det mesta i tidningen Nemi så är episoderna inte nya för mig men i och med kringhistorien som väver samman dem så var det en fröjd att få läsa om dom. Teckningarna är toppen som vanligt och jag hoppas på mycket mer serier från Skogäng. Theo är en underbar karaktär.