Blybröllop

Blybröllop
Titel: Blybröllop
Författare:
Utgiven: 2017
Förlag:
Sidor: 231
Format: Inbunden, Lånebok
ISBN: 9789173378512
Goodreadsbetyg: 3.57
Irene Hussvig är bibliotekarie i en småstad och gift med kabeldragaren Horst. Efter ett långt äktenskap fyllt med ständiga pikar och sarkasm, har Irene fått nog av sin man. Hon bestämmer sig för att göra sig av med honom för gott. Med hjälp av en gammal kista med blytyngder som hon ärvt av sin mamma, påbörjar hon sin resa från tyst mus till amatörkemist med dödlig kunskap om gifter. Måste någon alltid ge sig i ett äktenskap? Vems vilja drar det längsta strået? Vilka mått vidtar vi för att bevara oss själva i nära relationer? Och vilka medel används på vägen dit? Blybröllop är en humoristisk och vass skildring av en mogen kvinnas väg till frihet. På en gång är den ett äktenskapsdrama, en hyllning till fantasin och en underhållande giftmordshistoria med stor berättarglädje

Det här är en tragikomisk berättelse om en kvinna som tröttnat på att bli åsidosatt och överkörd av sin likgiltiga man. I grunden så är det en slags hämndhistoria där man känner sympati för Irene om fått genomlida en hel del genom åren som gift. Just gift blir därför hennes planerade utväg när hon helt plötslig börjar intressera sig för kemi. Boken utspelar sig både före, under och efter äktenskapet med Horst, berättat på ett lättsamt sätt så att man kommer Irene närmare och får förståelse till varför hon gör som hon gör.

Jag tyckte om Irene till en början, men mot slutet så kändes inte hennes hämnd lika ljuv längre vilket gjorde att slutet inte alls blev lika spännande som jag hade hoppats. Jag började tycka synd om den ömklige Horst och det var istället Irene som framkom som osympatisk och elak. Oavsett om en person förtjänar det eller inte, så är det aldrig rättfärdigat att bli lika jävlig som den man tycker illa om. Personligen så hade jag föredragit om hon hade tvärvänt, stått upp på riktigt mot Horst, lämnat honom trasig och svag och istället förgiftat den avskyvärda chefen på biblioteket, det hade varit en bra twist!

Trots det - i min mening - lite antiklimaktiska slutet, så var Blybröllop en rakt igenom välskriven och underhållande bok. Men så har jag samma kärlek till böcker som Irene, så det kanske inte är så konstigt.

Testamente

Testamente
Titel: Testamente
Författare:
Utgiven: 2019
Förlag:
Sidor: 438
Format: Pocket, Ljudbok
ISBN: 9789113086972
Goodreadsbetyg: 4.12
När Annie blir gravid åker hon motvilligt hem till platsen där hon växte upp. Bondgården ligger i Tornedalen, med sitt egna språk, sitt eget meänkieli. Inte svenska, inte finska, något tredje, eget. Ingen blir särskilt glad över att se henne. Det här är nämligen en familj som hukar under den mörka hemligheten. Dessutom består den av två föräldrar och tolv barn (eller fjorton beroende på hur man räknar) som aldrig någonsin dragit jämt. Där är raggaren, den duktige äldste sonen, kåkfararen, den homosexuelle sonen som skiter i vad folk i trakten tycker. Och Annie som är på smällen. Och modern som bestämt sig för att något måste hända. Och alla de andra. Och, sist men inte minst, fadern som bär på familjens mörka hemlighet. Eller snarare: fadern som är familjens mörka hemlighet. Nu är uppgörelsens tid. Snart kommer inget att vara som förut. Testamente är en familjeroman som inte liknar något annat. Lite som om Thomas Vinterbergs film Festen släppts ner i ett Jonathan Safran Foerskt universum. Nina Wähä är född och bosatt i Stockholm. Hon debuterade 2007 med romanen S som i syster. Hon spelade en av huvudrollerna i filmen Babylonsjukan och har sjungit i popbandet Lacrosse. Hennes senaste roman var den kritikerhyllade Titta inte bakåt! (2010).

Det här är en sådan djup och nyanserad berättelse att jag har svårt att skriva en recension som beskriver exakt vad jag tyckte om den. Först och främst så måste jag nämna det enorma karaktärsgalleriet, som fick mig att rita upp ett visuellt familjeträd (vilket jag hade föredragit framför karaktärslistan i början av boken som bara gjorde mig förvirrad, vissa var söner andra var bröder...men alla var syskon!) vilket jag inte har gjort i någon annan bok. Själva familjehemligheterna och uppväxtskildringarna varierade från riktigt hemska till ganska ordinära, men alla var lika spännande att läsa/lyssna på. Jag hade igång ljudboken medan jag läste boken till och från. Själva testamentet i sig kändes lite som ett antiklimax, men i det stora hela så var det här en helt underbar läsupplevelse som jag är glad över att jag fick läsa ihop med min bokcirkel. Rekommenderas varmt!

Samtalsgruppen för sorgbearbetning vid husdjurs hädangång

Samtalsgruppen för sorgbearbetning vid husdjurs hädangång
Titel: Samtalsgruppen för sorgbearbetning vid husdjurs hädangång
Författare:
Utgiven: 2019
Förlag:
Sidor: 288
Format: Pocket
ISBN: 9789150944907
Goodreadsbetyg: 3.00
Efter en incident på jobbet tvingas Nea ta semester från stadsbiblioteket i Älvskoga. Dessutom kräver hennes chef att hon ska gå i terapi en samtalsgrupp för sorgbearbetning vid husdjurs hädangång. Neas liv har visserligen varit mörkare sedan cockerspanieln Charlotte Brontë gick bort, men att älta det flera gånger i veckan tillsammans med främlingar kan väl knappast göra saken bättre? Till en början tampas Nea med hur hon ska hantera de andra i gruppen, i synnerhet Bix mannen som doftar hö, som inte kan sitta still och som upptar en allt större del av hennestankar. Men efterhand börjar den slutna Nea öppna sig och släppa fram känslor hon tidigare tryckt undan. Plötsligt är inget sig likt. Samtalsgruppen för sorgbearbetning vid husdjurs hädangång är en oemotståndlig feelgoodroman med skruvad humor en berättelse om att vara annorlunda och lära sig omfamna det, om djur och sorg och om hur pirrande kärlek och vänskap kan förändra allt.

Jag skriver ofta att jag har svårt att identifiera mig med kvinnor i böcker, men i Nea kan jag - på gott och ont - se mig själv. Jag har varit precis likadan och är väl fortfarande rätt udda även om det inte är lika märkbart längre. Hade jag skrivit en bok om mig själv så hade den varit ungefär som denna ❤

Låt er inte luras av den krångliga titeln och omslaget som inte på långa vägar speglar den här lilla feelgoodpärlans varma och framförallt roliga innehåll.

Att förlora ett pälsbarn, en familjemedlem eller bästa vän är aldrig roligt, men Maja skriver så bra och fint om förlust och kärlek att det inte känns lika hjärtskärande att läsa om det trots att jag ser mina egna saknade djur framför mig när jag läser vissa delar.

När boken väl var slut så ville jag bara läsa mer. Det fanns många intressanta bikaraktärer som jag gärna hade läst mer om, för jag vill ju att de också ska få uppleva kärleken igen. Oavsett om det är till ett djur eller någon annan.

Rekommenderas varmt till hundmänniskor, kattmänniskor, djurmänniskor i allmänhet och alla andra potentiella djurälskare!