Jag trodde ärligt talat att boken skulle vara lite mer rolig och finurlig, lite så som jag upplevt att Callum är som person, det känns som upplagt för komedi när man hör “jul på hjul”. Julakuten var istället ganska mörk och ledsam i början, vilket ofta är positivt i en feelgood då det finns något som man kan vända till det bättre, många är trots allt ofrivilligt ensamma på julen och behöver nog lite uppmuntran och gemenskap. Tyvärr så tappade boken en stjärna redan i början då den sexiga tomten direkt visar sig vara en kattallergiker! Där dog intresset för min del, för det spelar ingen roll hur många magrutor en kille har, hur bra han är på att laga mat eller hur snäll han är, eller hur stor…. om han är allergisk mot mitt favoritdjur. Helt klart en dealbreaker och jag störde mig därför på honom rakt igenom hela boken! Jag tycker för övrigt inte om de överskattade filmerna Love actually eller The holiday utan mina favoriter är Home alone 1 och 2, tecknade How the Grinch Stole Christmas från 1966 eller While You Were Sleeping om det ska vara en romantisk julfilm. Trots allt det negativa så tycker jag det var en riktigt välskriven bok som jag plöjde igenom likt en snöplog i februari. Den var även trevlig att diskutera i vår bokcirkel. Sammanfattningsvis så skulle jag säga att det här är en fin liten bok med en gnutta julstämning, men som jag hade hoppats skulle vara lite mer komisk än den var.